Vart ska du? Ut! När kommer du? Sen!

Alla Hjärtan.

Bom-bodi-bom-bodi-bom-bodi-bom-bodi-bom-bom-bom.

Oj vad de slår!

Röda och fulla av liv.
Av lust.
Av kommentarer.
Tack!

Ett år och en dag sedan jag sjösatte den här bloggen.

Ett första inlägg som handlade om hur härligt det var att som femtonåring slippa vara på landet och istället sitta i stan och dricka mellanöl och lyssna på David Bowie.

Upp och ner. Så har det varit. Både när det gäller kvalitén och inspirationen.

Men den viktigaste upptäckten är att skräcken för oskrivna blad inte alls är lika stor längre. Att jag har kommit över den där värsta och trista prestationsångestkrampen som lätt blir en spärrvakt som aldrig låter en enda formulering slinka ombord på tåget.

Typiskt bra grej.

Att slippa rimma har också varit härligt.

Och att plötsligt komma på sig själv med att reflektera på ett alldeles annat och klart mer stimulerande sätt än tidigare.
Att låta tankarna få sitta ner en stund.

Att inte bara mumla för sig själv liksom.

Naturligtvis på gott och ont,

Om Gud förlåter Nisse så kanske Hon förlåter mig med.
Somliga rader.

Några har undrat hur många som läser min blogg och jag har faktiskt ingen aning.

Spelar det någon roll?

Knappast.

Vissa inlägg når fler än andra. Såklart.

Och bloggande är ju inte nåt jobb.

I alla fall inte för mig.

Men nu tänkte jag att jag ska jobba istället.

En stund.

Spela förstås.

Ni kommer att få reda på var och när.

Men skriva också.

Vad jag ska skriva har jag knappt ens vågat yppa för mig själv.

Men något är det.

Och det ska bli roligt.

Så nu då. Efter ett år.

Tar jag en paus.

Jag behöver tiden.

Så jag drar för gardinerna och lägger stora vita lakan över möblerna.

Men jag låser inte.

Och ett fönster står på glänt.

För den här adressen är också ett hem.

Gå gärna förbi nångång ibland och se om blommorna behöver vatten.

Vän i viken?

På måndag börjar rättegången mot grundarna av The Pirate Bay.

Intressant på många sätt.

Och långt ifrån säkert att de åtalade överhuvudtaget kommer att dyka upp.

Nils Hansson skrev i DN igår bland annat:

"I ena ringhörnan står den samlade nöjesbranschen, med amerikanskt businesskapital i ryggen. I den andra några grabbar som knappt har några tillgångar alls, typiska representanter för den nördkultur som växte fram när internet var ungt och de som häckade där förenades kring idén om att all information skulle vara fri för alla."

Det talas dock väldigt tyst om att TPB drivs kommersiellt. Att annonserna liksom inte bara ger kaffepengar.

Ett av de bevis som åklagaren har åberopat tyder på att personerna bakom TPB har byggt upp verksamheten med syfte att generera betydande intäkter. Bevismaterialet innehåller bl.a. ett påskrivet avtal där de åtalade gör upp om uppdelningen av annonsintäkterna och material rörande bankkonton i skatteparadis.

Idealister? Knappt några tillgångar? Nördar?

Knappast!

Nummer niohundratrettiotre

Fredagen den trettonde.

- Det är min bästa turdag, sa M igår i telefon.

Idag skulle hon pröva att hoppa i isvak med skolan men vaknade istället upp med feber.

Typisk tur måste jag säga.

Som Susanne i Halmstad så uppmärksamt noterade - det är exakt ett år sen jag skrev det första inlägget på den här bloggen. Tack för hurraropen!

Många ord sen dess.

Imorgon - när Citodondimmorna lagt sig - ska jag nog ta och göra en liten summering.

Öga för öga

Jag har tandvärk.
Försöker hitta på saker som ska göra så att den irrar bort sig och glömmer att den ska göra ont.
Läsa, sova, spela, stå, sitta, dricka kaffe, ringa, skriva och se på tv och annat sånt.
Det går inte så bra.
Tandvärken hänger med och meddelar smärtan obekymrat och konstant.
Aj som fan!

Och ja, jag var hos tandläkaren i förmiddags. Han är snäll och varsam och mycket pedagogisk när han rotar runt där inne.
Verkar dock inte som om han lyckades tämja tandhelvetet ordentligt just idag.
Imorgon ska jag be honom igen.
Den kommer inte att få uppleva Alla Hjärtans Dag.

Imorgon ska den dödens dö!

Not Guilty

Promenerade uppe på Monteliusvägen tidigare idag. Förmodligen den vackraste utsikten i hela stan och det var där jag satt den där dagen när jag skulle försöka känna mig som en äkta söderpoet och i min äkta söderpoetanteckningsbok skrev den epokgörande raden "Jag är full, jag är full, jag är full av så många känslor..."

Hur som helst så låg den här fågeln där i snön idag och jag vill bara på detta sätt meddela att jag är helt oskyldig denna gång.

Jag har - minst sagt -  offentligt erkänt den där på Tegeluddsvägen för trettioett år sen och jag kan nu, såhär ett par år senare även ta på mig rödhaken som kom i vägen vintern 2007.

Men den måste ha varit sjuk eller eljest på nåt sätt. Annars hade den hunnit undan. Det höll till och med M med om.

För övrigt kan jag bara säga - Polis Polis Potatisgris!

Rörande rörande

Alltså. Det där samtalet med rörmokaren som jag publicerade igår har ju liksom inte ägt rum på riktigt. Men vis av diverse projekt, eländesolyckor och hantverkare i allmänhet vet jag att det skulle kunnat ha låtit precis så. Med tillägget:

- Å´ru får nog räkna me att det blir rätt dyrt.

Men jag har lärt mig.

Och hjälp är på väg.

Rörande

- Vafan har hänt härå? Ha´ru vart hård i kistan...hahaha...

- Skit i det nu - kan du byta ut den här idag tror du?

- Ääähhhhhh ru´vet de e lite bucklit du har ju en fyrfemtifemma på kanten där och det...

- Jaha och det vadå...

- Näe ru´vet dom e restade. Från Pååålen vettu. 

- Ja men finns det inget ann...

- Nääääääeeee ru´vet kan ta tid men vaaa eeee reee häääär nurå? Sån hära ha ja´nte sett på ja...

- Vadå?

- Nämen ru´vet...knasgängning. Klantjobb. Tror vi få byta hela skiten faktist. Vecka Trettiåtta...

Är det nån som vet en bra, pålitlig och framför allt snabb rörmokare?

Du kan lita på mig!

Fick just mail från världens bästa försäkringshandläggare:
"Shit happens..."

Annars kan jag bara säga att jag ska göra nåt väldigt hemligt nu.
Så hemligt att jag knappt ens vet det själv.
My lips are sealed!
Men tids nog.

Är det förresten någon som minns den där låten "Berg är till för att flyttas" med Artister mot Apartheid från 1985?

Schlagerkommentar 3.

Är lyckligt ovetande om allting. Har förstås gått förbi en och annan löpsedel och fattat att det hela är precis som vanligt. Folk rasar och attackerar.
Verkar vara något nytt med röstningen som ingen förstår.
Är det förresten något nytt?
Tyckte redan förra året att röstningen var helt uppåt väggarna.

Jaja.
Imorgon är en annan chock!

Pisstrist!

Jävla helvetes faan!

Så ska man bara på ett ordningssamt vis tömma necessären och ställa in saker i badrumsskåpet.

Vad händer då tror ni?

En flaska medioker aftershave som uppenbarligen tröttnat på sin instängda och bortglömda tillvaro i skåpet får för sig att ge sig av på utflykt.

Rätt ner i toastolen nedanför. En pjäs som inte alls bjudit in till baluns.

Snarare tvärtom.

Porslinet får dåndimpen och bryter samman.

Stolen krackelerar bokstavligt talat - och utbrister:

- Spelar ingen roll hur gott det luktar - nu har jag tagit tillräckligt med skit! Adjö!

Nu kan man hålla sig.

För skratt.

Spolarvätska

Åh, mamma kommer att bli mycket glad över alla snälla ord. Tack, tack!

Hon passar dessutom förträffligt i sin nya hatt som vi transporterade hem idag. Självklart provade jag den och tyckte dessvärre att även jag klädde alldeles utmärkt i den. Tyvärr är det ju en bit till en egen...

Bil.

Radio.

Lanskap i sol.

Svenssons i Lammhult var öppet och inbjudande där i backen nedanför Statoilmacken.

I källarplanet låg fyndhörnan och där greppade jag en matta utan prislapp och frågade vad de skulle ha.

- Vet inte riktigt. Ska kolla, sa en av tjejerna.

- Det känns som om den kostar tolvhundra, sa jag.

- Då säger vi det, sa hon.

Sjuoåtta hade den gått på en gång i tiden. Heja Svenssons i Lammhult!

Sen lagom i tid för barnasång i Katarina kyrka.

Frid kamrater!

Salve Praeclarissimi Doctor

En promenad genom ett mycket grått Växjö. Letade förgäves efter Boogie Musik som inte alls låg på den tvärgata jag trodde. En gång för nitton år sen köpte jag en Gibson 335 där. Från sextiotvå. Sunburst, dotneck och med PAF-mickar. Sextontusen spänn skulle de ha och jag fick ta hela försäkringspengen från Rickenbackern och dessutom en hel hög pengar till. Skulle visa sig att det ändå var ett fynd. Kommer kanske en liten film på den också...

Inga gitarrer idag men väl ett par prima gymdojor. Mycket trevlig rea på TeamSportia.
Sen i sakta mak vidare längs gågatan.
Fika.

Och utanför Växjö Konsthall stod dessa två väldigt nakna damer och språkade.
Såg kallt ut och den ena verkar inte ha sparat någon ostkaka åt den andra.















Strax doktorspromovering.
Ma blir Hedersdoktor och vi ska hurra och vara stolta, finklädda och vattenkammade.

Kommer strax

Ska bara...

Schlagerkommentar 2.

Jag blir bara ett enda stort hejdlöst skratt så här i schlagertider. Kvällstidningarna blir liksom helt sanslösa och kokar faktiskt hela bnp:n på de spikar de lyckas hitta.

"Järnarm slet upp ansiktet!"

Sångaren i Scotts når inte riktigt upp till rock´n´roll-nivån i Rickfors skorpionbett men ändå...

Sen är det alltid lustigt att se hur de creddigaste (tror de i alla fall själva) rockjournalisterna plötsligt blir helt personlighetsförändrade och förvandlas till lallande tonartshöjningar.

Nu E4:an söderut.

Ska till Småland och bättra på mina akademiska komplex.

Återkommer.

Snutajävlar!

Skåne igen.

Var är Wallander?

Schlagerkommentar 1.

Dancing on the edge of danger!

Rickfors stucken av skorpion - mer rock´n´roll än så kan det inte bli!

Tender turns tough!

Pannan i djupa väck

Pannkaka blev det till slut.

Men först rejäl pannkaka av alltihop.

Blandade ihop delarna lite.

Hur mycket var det av varje nu igen...?

Samma antal ägg som deciliter mjölk och så dubbelt så många deciliter mjöl.

Hela jävla mjölpåsen gick åt.

Lite väl tjockt kanske...

Så går det när man tänker på hundar hela tiden, som M brukar säga.

En ängel kom med fler ägg.

Och mjölk fanns i massor, tack och lov.

Versting

Vissa saker sitter verkligen kvar i huvet.

Till exempel Hylands Hörnas ABC.

Har för mig att det var en tävling där folk fick 

skicka in förslag och så småningom hade man tjugoåtta vinnare och så gav man ut en bok.

Kom att tänka på den idag när M för första gången fick med sig egen nyckel.

"Nyckelbarnet sa till pappan: Far, jag såg din fru i trappan."

En vers som åldrats en del. Finns väl inga nyckelbarn längre? Och inte så många kärnfamiljer heller för den delen...

"Maskulinum är ett kön som har mycket högre lön", "P-plats hittar man i staden när nån annan hunnit ta den" och "Omoralen som vi klandra praktiseras blott av andra" kan vi gå med på idag också medan "Beatles är en slags orkester vars frisör har tatt semester" och "Emancipationsdebatten upphör temporärt om natten" känns lite ifrånåkta.

Men det är ju väldigt skoj med ABC-verser. Kanske dags att släppa en ny bok.

Kom med förslag!

Det går fort i hockey

I Ångermanland har förmodligen Torbjörn Fälldin just stoppat dagens fjärde pipa och sitter nu där och muttrar och undrar var idealen tog vägen.

Ett sånt elände!

Han tänker på den där folkomröstningen vi hade för tjugonio år sen.

Jaja vi får se, blev det ju.

En stund alltså. Några år eller så...

Men om en evighet, alltså tjugohundratio skulle i alla fall kärnkraften vara onödig och avvecklad.

Det var det ju ingen tvekan om.

Inte lätt att vara allians.

Ser Mådan framför mig. Kanske klädd i en gulsvart halsduk. Inträngd i ett hörn.

Likt ett gäng huligander från DFG Sthlm har Björklund, Hägglund och Reinfeldt puttat in henne där och står nu med påkar och knogjärn och undrar om inte Mådan och hennes polare också innerst inne är Djurgårdare.

Annars jävlar, typ!

Men Andreas Carlgren såg allt lite ynklig och lätt otrovärdig ut när han stod och viftade med den blårödgula vimpeln i tv i morse.

Men vad gör man inte för att få vara med i gänget?

Tillbaka

Den minns i alla fall den här...ingen tvekan om det!

Hyfs och stil

Utvecklingssamtal igen.

Mamman och jag letar oss in i det alldeles nybyggda komplexet strax utanför den östra tullen.

Ljust och luftigt. Glasväggar in till klassrummen.

Förvirrade står vi famlar med blickarna.

Tre fnitterflickor leder oss rätt.

- Där gjorde vi dagens goda gärning, säger en av dem när de försvinner nerför korridoren.

Välartad son. Inga klagomål. Faktiskt inte ett endaste.

Mamman och jag, som båda minns våra egna lärares bistra sanningar, tittar på varandra och undrar förvånat hur det kunnat bli på det viset.

Mycket blir på olika vis.

Sonens mentor bar under hela mötet till exempel en sån där cool mössa som Peter Jöback brukar ha.

Inomhus!

De´ru Jan Björklund!

Inomhus!

Eftermiddag

Nej, jag hann inte idag. Till gitarren.

Det är ju så mycket hela tiden.

Fast det i själva verket inte är så mycket alls.

Så rinner tiden.

Köpte i alla fall några böcker.

Verkligen en påse blandat.

Gav kaffet på Mellqvists Kaffebar en ny chans.

Som den inte tog.

Skitkaffe!

Och fortfarande russin i brödet.

Johan, öppna ett nytt ställe nu så vi har nånstans att gå!

Nånstans där man kan mötas på riktigt.

Där kaffet smakar kaffe och det inte står så mycket krafs på disken.

Onyttiga toasts behövs!

Men ljuset förlåter ändå det mesta.

Den här blå timmen där det rosa liksom skriver löften.

Skomakare bliv vid din blogg

Ja inte vet jag om det blev rättvisa igår när Stora Bloggpriset delades ut.

Vem vet...

Skoj var det i alla fall.

Kul att se personerna bakom också. Den stolta Tonårsmorsan med sina tonåringar i släptåg var kanske kvällens gladaste. Men Marcus Birro log också och det var kul att han vann, trots att han håller på ÖIS.

Tyskungen kom fram och hälsade just när jag skulle gå. Trodde att han - eftersom han ofta är så kaxig i sina texter - skulle vara sådär två meter lång och lika bred och ha motorcykelväst. Men det var han inte alls det. Artig och finklädd med slips och allt kvällen till ära. Kanske vinner han nästa år.

Min kompis O, som var med, kom på att han skulle starta en skoblogg - "Män som vet vad skokräm är!". Och sen berättade han att de tio populäraste yrkena idag inte ens existerade för tjugofem år sen.

Vi har några yrken nu som kanske inte finns om ytterligare tjugofem. Tänker på filmarbetare, författare och låtskrivare till exempel...

Nu till musikaffären för att se om de lyckats intonera Rickenbackern.

Sen ska jag pruta...

Rättvisa

Ska gå på bloggprisutdelning ikväll.

Glad att jag inte sitter i någon jury - för hur ska man egentligen definiera en bra blogg?

Hoppas alla vinner!

Strömstött

När jag gick hem från Saga så strömmade ungefär fyrahundra exakt likadana personer ut från Rival. Tror att det var någon telefonoperatör som hade haft kickoff/seminarium/gokilltheothers/nujävlartarviöver/gruppträff. Fick en kort känsla av att vara med i en film där jorden invaderas av robotar.

Häromdagen blev jag överfallen av en som kanske var det. Hon skulle få mig att byta elbolag och jag hade bråttom så där som man lätt har vid femtiden på eftermiddan när man vill hem och man har inte köpt middag och man definitivt inte har lust att byta elbolag. Jag sa vänligt att "nej, jag hoppar det idag, tack så mycket." Hon fortsatte att tjata. Jag sa samma sak igen. Och igen. Och igen. Roboten vägrade ge upp:

- Jamen, kom HIIIIIT nu så ska jag förklara, nästan skrek hon.

Jag fick fly.

Tjat är aldrig en bra taktik. Hoppas att det inte var den som predikades på Rival idag.
Vi får se!

Vänner - håll i er!

Rosa pluppfråga

Jag fick en liten pik angående det där med Twitter. Att jag skulle varit en av de som protesterat livligast om jag levat när Bell och Meucci langade fram sina telefoner,
Men det är precis tvärtom - jag älskar kommunikation och att byta tankar och ord med andra. Men inte precis hela tiden. Och inte på det envägssättet. Herre Gud - bara bloggandet är väl självcentrerat så det räcker.

Fick däremot en stor känsla av välbehag tidigare idag när det inte fanns något annat än en nyfrälst grönsakssoppa, plättaråhallonsylt, fika, brasa, Trivial Pursuit, stora och små människor, inomhus och utomhus.
Ingen tv, inga datorer och inte en enda mobil som ringde.

Lyx!

Februari

Välsignad söndagssömn.

En lite ljusare himmel än på länge.

Ett stort Grattis!

Vi har klarat av ännu en januari.

Dessutom kom M hem och sa att Molly var duktigast på hundkursen.

En tur ut mot havet.

Kvidevitt!