Har just varit och hälsat på och välkomnat en mycket, mycket liten människa.
Rökelse, myrra och blåa Converse i gåvosäcken.
- Snart flyttar han hemifrån, sa hans mamma. Som förresten lämnade BB bara timmar efter själva utpluppandet. Inga lata dygn på avdelning där inte. Med unge i plastvagn och snälla syrror som hjälper och tröstar och visar och vaggar och löser av och är nån slags mänsklig bruksanvisning.
Minns när vi kom hem med A och det var första natten. Han låg i en liten korg bredvid sängen och var söt och lugn. Och sovande. Plötsligt började hans mamma storgråta och jag undrade givetvis vad det var. Trodde att hon var orolig i största allmänhet. Över amning, blöjbyten och navelsträng som ska lossna och sånt. Och över att livet hade gått in i en annan fas och ja...ni fattar. Det finns ju en del att oroa sig för när man just släpat hem sin förstfödda.
- Men vad är det, frågade jag.
- Uhuuuuhhh, jag tänker på när han ska komma hem full första gången, sa hon.
Inlägg
8 kommentarer:
Hoppas att ni fick vänta många år på den första fyllan.
Jag fick hämta min A på akuten en gång. Alkohol och astma var ingen bra kombination. Han hade varit medlem i UNF länge, men under studenttiden bestämt sig för att prova på det här med alkohol.
Han fick sig i alla fall en ordentlig läxa!
"Men du," sa du.
' Var inte ledsen. Det är fruktansvärt långt till dess."
Du hade fel i din kommentar till din fru. Det var inte fruktansvärt långt, det gick oerhört snabbt, eller hur.
Men jag hoppas och tror att både hon och du haft mycket glädje och lycka över A. Dessa första oerhört känsloladdade tårarna är även de ett tecken på en mycket stor kärlek.
Kram Ninni
Ja, det är inte många timmar man får vara kvar idag på sjukhusen! Platserna behövs till nya mammor....flödet är enormt!
På gott och ont,förstföderskor kan behöva mer stöd och inte behöva rusa hem efter bara något dygn.Men visst,de får stanna lite längre,faktiskt,om de vill!
Nu i natt var det riktigt lugnt på bebisfronten...oktober månad är visst inte så poppis att föda barn på. November brukar vara lite lugnare oxå..vi får se....
Kram!
Vi hade inte hunnit vara hemma speciellt många dagar från BB när vännerna Carina och Karolina dök upp.
Med gåvor.
En guldtia, en ask tomtebloss och en dosa myrr.
Det tog säkert en halv minut innan jag fick ihop det där.
Jag skyller trögtänktheten på tt de inte liknade tre vise män :D
Skicka en kommentar