fredag 29 februari 2008

Indie-lista


1. Chelsea-boots
2. Kaffe
3. Vox-droppe
4. Mobilkamera
5. Fotboll
6. World Wide Web

We are all the winners!

Tävlingen är avgjord! Alla som heter Susanne, Nettan, Kristina, Elin och Anna är utsedda till Dagens Hängivna Supporters!
Tack för att ni finns och unna er nåt riktigt härligt i helgen. Och dyrt. Och gott kanske...

Cake or death

Charlotte!
Lycka till och hoppas det smakar.
Puss från Bidrag nummer ett

Hallo Schlager-lovers!

Ny tävling på Bloggen!
Bli Dagens Hängivna Supporter!


Gammal vänskap...


Glömde att säga att Janne Bark jobbade på som en utter i nattklubben på Statt. Smått kallsinniga mot just uttrar verkar publiken på sagda ställe vara. I alla fall på torsdagskvällar. Men Bark...alla vinner till slut!
God natt schlager lovers!

Oj oj oj!

Jesus! Det var nåt HELT annorlunda. Vi rookies som mönstrade på schlagerskutan i onsdags stod väl bara och gapade...

NAKENCHOCK: Jesper Lögdahl på Se & Hör lät folk se och höra följande: Ja kolla bara...
Andra journalister kröp till olika kors och förenades i samförstånd med artister som intagit "Ledigt leende lirare"-strategin.
Själv svor jag över ungefär NITTIOSJU intervjuer som Petra-med-schlager-piskan hade bokat upp. Men...sångaren som gör bidrag nummer ett är otroligt tillmötesgående och sa YES och gick miste om hur mycket jag-vill-sova-en-stund-ovanpå som helst. Sucker! Får försöka ta tillbaka det nu när "Efterlyst" och "Du är vad du äter" jagar mig...för att inte tala om "Popsångare söker groupie" - ett program som ska starta i sommar...
Sen kära vänner - en rundvandring ombord!
Fartygschefen - ja det heter så och inte KAPTEN - visade mig och några Lottor runt på båten. 
Jag frågade lite om långresor och det visade sig att man bara får ha den vita uniformen på sig när man är söder om Kanarieöarna.
Det är värt det! Jag flyttar! Har ni sett den vita uniformen?
På det hela taget ännu en afton där jag kunde lära mig ett och annat.
Och nu "För många ord om kärlek"-lovers!
Rösta imorrn! Speciellt om jag finns bland de fem som gick vidare...


torsdag 28 februari 2008

Tautologi

Nu har hon börjat sätta upp affischer också...

Många ord om sånglek


Jag säger då det. Då det! Då det!
Som Egyptens gräshoppor strömmade de då in i Telenor (för det var det väl?) Arena. Journalisterna. Pressen. Media. Kärt barn har många namn och igår varnade Christer Björkman oss stackars artister - som ibland är tappade bakom väl många vagnar och säger lite väl korkade saker - för att det kära barnet inte bara hela tiden är kärt. Om man säger så. Så. Så. De vill ha blod och ond, bråd chock! 
Bidrag nummer ett höll sig hyfsat kvar på kärran idag och svarade tålmodigt på frågor av mer eller mindre intelligent art.
En tyckte att min låt var väldigt "svensktopp" och en annan var förvånad över att den lät så "Indiepoppig". Well, well - är det månne så att Svensktoppen har blivit Indie eller Indie som lite så här på äldre dar fått O´boy-fläckar på credden och närmat sig Thore Skogman?
Sen målade jag i radio(!?!?) - på temat Sångens vingar. En stackars liten fågel blev det. Ni vet vilken.
Och sen talade jag i en annan radio. P4 premiär. Ett bra program!


U 137

Godmorgon!
Drömde inatt att jag var i Karlskrona för att vara med i Melodifestivalen.
Helt sjukt!

onsdag 27 februari 2008

Rimmat

Imorrn ska jag köpa en tåtta.
Till startnummer åtta.


Kväll i Pinan

Och då måste jag ju först tala om att Karlskrona kallades "Pinan" av alla rekryter som var här på 91:ans tid. Och lite senare också faktiskt.
Fick en liten styrkeknopp på eftermiddan. En sån där ljuvlig timme ovanpå där sömnen liksom bara överfaller en efter en sekund.
Vaknade av att det gick ett gäng utanför på gågatan. Killar förstås. Som överraskade hela bygden genom att dels gå. Dels vara hyfsat packade. Och dels sjunga "Du käre lille snickerbo här kommer jag igen". Vem sa att killar bara kan göra en sak i taget?
Vaken då´rå och beslutsångest - hitta det lokala gymmet eller njuta schlagersångarliv på rummet.
Det blev SATS till slut. Alltid skitläskigt att besöka lokala gym. Det är som om man blir åtta år och ska börja i en ny klass. Skraj för att möta en massa stora killar som  ska syna en i alla sömmar och sen bestämma sig för att helt enkelt banka skiten ur en.
Slängde en blick på de fria vikterna - och de anabolstinna hannarna som strök omkring där - och gick sen till konditionsmaskinerna.
Strykrädd och svårt svettig gick jag därifrån en timme senare. Skööööönt!
Sen var det artistmöte där Christer Björkman talade om att imorgon är en annan dag.
Sov gott racing lovers!

It ain´t over `til the thin lady sings!

Kolla här ovanför vad jag ställde in i min loge.
Kolla här vad som stod där när jag kom tillbaka från vår repetition.
Det står visserligen "Marianne" på godiset som ligger bakom det gigantiska kakfatet...men jag anar, nej jag vet, att bidrag nummer åtta har lagt en stor del av sin budget på fettfällor.


                                                    

Far och flyg bullar!


Mycket tidigt upp och iväg till Arlanda med alldeles för mycket bagage. Tidningsbudet som jag mötte i trappan (lite sen idag va?) tittade konstigt och såg ut som om han undrade om jag skulle emigrera när jag kom där med gitarrer, väskor, dator, flygel, soffa och undulat under armen. Flygmaskinen (ja, melodifestivalstransportplanerarna, förresten ett mycket långt ord, tänker inte på miljön tror jag) var fullt av glada schlagerentusiaster. Allt från de hippaste journalister till de klämkäckaste refrängsångare.
På flygplatsen i Ronneby väntade ett, som det heter, massivt pressuppbåd. Det var både Sydöstran och BLT. Och när man kom in lite längre i terminalbyggnaden blev man bjuden på underbara, lockande kanelbullar. Jag tog ingen. Misstänker att det kan vara Charlotte P (som inte var med på planet) som lagt dem där som kalorifällor åt alla andra. Läste i en av tabloiderna att hon själv har tränat/bantat ner sig till perfekt matchvikt.
Men ånej - den bullen gick inte den här poptönten på!

Nu snart ett första rep.
Och imorrn spelar JANNE BARK här på hotellet.
Var är Lindbom?

tisdag 26 februari 2008

Idoligt sällskap

Hela Idol-juryn sparkad!
What goes around comes around...

1-2-3-4

Kommer just från liten repetition med bandet. Mötte Charlotte Perelli utanför själva lokalen och jag undrar om det är hon eller Linda Bengtzing som jobbar i Death Star Canteen. Ska fråga imorgon.
Repet gick alldeles strålande och stämmorna sitter som ett Zlatan-skott i krysset. Det är så kul att sjunga. Och jag längtar efter att presentera låten för alla - ungefär som man ser fram emot att låta sina vänner möta någon man tycker om.

Jag har ju, precis som så många andra, suttit och kollat de andra deltävlingarna och konstaterat att det på en del håll är mycket bomber och granater. Ibland blir det så mycket att själva låten liksom döljs och försvinner. Möjligen är det meningen...
Efter att ha haft en diskussion om Carola-fläkten och till sist dissat den så prövade vi idag med några tomtebloss istället.
Ja, ja...vi får se!

I´ll scratch your

På min födelsedag för några år sen fick jag en helt fantastisk present. Och så smart av givaren eftersom den var alldeles gratis. Två timmars kill på ryggen fick jag av min ena son. Att tas ut när som helst - allt på en gång eller uppdelat i små portioner. Jag tror att presenten räckte i nästan två år för jag valde att plocka ut den i femminutare och bara när ryggkillscravingen var djupt svårartad.
Tänkte på att det finns salonger för allt möjligt. Folk är massörer, frisörer, nagelfixare, spåkvinnor och terapeuter. Om man skulle öppna en salong dit männsikor kunde få komma och bli killade på ryggen. Eller armen. Eller var man nu tycker om att bli killad. Nej, det behöver inte handla om sex. Bara kill. 1000 spänn i timmen.
Det skulle bli rusning!

måndag 25 februari 2008

Mottot inte riktigt rågat än...

...men här är ett annat så länge:
Ring 099-23001 på lördag efter kl.12.
Många, många gånger.

Lever hjärna länge

Min PT heter Liv. Idag matade hon in min ålder och längd i en konstig våg och sen när det pep skulle jag ställa mig på den. Sen tänkte den en stund vågen och sen sa den att jag egentligen är trettiofyra år.
Heja tekniken!!!

Skepp o Hoj


Min farfar var pingtpastor. Långt bort från Knutby. I en annan tid. I Värmland och Finland och Skåne och Småland. De var på väg till Afrika också, han och farmor, men jag tror att det var så att farsan kom. Ja, först kom farfar förstås(365 kalorier)...så iväg till Kongo bar det aldrig.
Farfar hade ett motto: VAR DAG HAR NOG AV SIN EGEN PLÅGA!
Ganska deppigt va? Det tyckte min farsa i alla fall.
Så hans motto blev: MED STOR APTIT PÅ NÄSTA SKIT!

Jag har en båt som jag köpte mycket för att den hette just "Murphys Law". En modig men lite småkorkad utmaning kan tyckas. Murphys Law - det är lagen om alltings jävlighet. 
1. Allt är mycket svårare än du tror.
2. Allt tar mycket längre tid än du tror.
3. Kan något gå fel så gör det det.
Jobbigt va!?! Är jag ute och cyklar...
Det går inte an att ha som motto!
Jag vill ha ett motto!
Ska genast fundera ut ett.
Återkommer snart.

Dödens Grupp...

En episod från kafeterian bakom schlagerscenen i Karlskrona.
Den mörka killen är jag!

Pianisternas hårmode

Well Wells...jag var först!

Dubbel OB på juldagen...


Mix Megapol ligger i samma hus som Expressen och jag fick svindlande deja vu-känslor när jag kom in i byggnaden. 1971 jobbade min pappa på tidningens kulturredaktion och med ett visst mått av nepotism (idag kallas det förresten nätverk) fick jag jullovsjobb som vaktmästare på tidningen. Eller springgrabb kanske är en mer rättvis beskrivning. Hämta bilder från bildarkivet, tömma askkoppar och skicka rörpost.
I vaktmästeriet jobbade många sköna typer - "Brandis", som både kände och hade krökat ihop med Rolling Stones. Han var otroligt cool och såg ut som en rockstjärna. "Pippi", som egentligen hette Lasse Stahre såg också ut som Mick Jagger. Han gav mig förresten jobb på Vecko-Revyn flera år senare. Och så var det "Kopparn" Sjöberg, legendarisk fotbollsdomare. En gång skulle han döma en stor final i sydamerika och var mycket bekymrad innan han skulla fara iväg - han var inte så hemma på engelska. Va fan hette till exempel offside?
Ingen av dessa herrar syntes till idag. Men det var väldigt trevligt ändå. Och gott kaffe. 

En gång i tidernas begynnelse sökte jag jobb på Aftonbladet. Fick aldrig nåt svar.
Men det här känns ändå till slut som ett erkännande...tack Tobbe, tack!

söndag 24 februari 2008

Det Gör Ont En Dag Judy Min Vän

 
Tjoho vad det börjar dra ihop sig. Mindre än en vecka kvar och jag tror jag ska gå ut på stan och se om jag kan hitta en outfit som liknar Alexander Bards. Loved it! Den framkallade tydligen en hel del smärta. Hade Patrik haft en sån kanske det gått bättre. Trist att han åkte ut. Men han får en hit med den låten ändå. Och det är både frustrerande och härligt oförutsägbart numera i schlagerlandet. Ingen vet nånting verkar det som. Utom Anders Björkman (inte släkt med Christer va?) som idag är en värld av överlägsen surhet. Gå inte för nära!
Såg också en av mina konkurrenter på tv4 imorse. Hon fick frågan om hon kunde tala om vad "Alla flickor utom jag" handlade om. Det kunde hon inte. Så nu ska jag verkligen dyka in i min egen text till "För många ord om kärlek" för att försöka förstå innebörden av den. Ska nog gå tror jag.
Väldigt tidigt i morgon bitti ska jag till Mix Megapol. Eller var det Radio Rix? Eller var det på tisdag...ser inte texten i kalendern i telefonen. Var är mina glasögon?
Sen måste jag försöka tala med någon om det där med "Andra chansen". Om jag nu skulle gå dit. Det är visst i Kiruna. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara för Svt att jag bara inte KAN vara där nästnästa helg. Har ingen barnvakt...

lördag 23 februari 2008

Var har du kardan, Otto?

fetma-105479-0_368
Läste att det vid en orgasm går åt 365 kalorier. Det framgick inte om det krävdes några speciella omständigheter eller särskilda ställningar eller så. Inte ens tiden verkade spela någon roll. Som jag fattade det var det själva pirret som krävde så mycket energi.
Finns då månne möjligheten att helt sonika ta saken i egna händer och, låt oss säga, ordna till det så där tio gånger om dan. 3650 kalorier! Satan i gatan!
Ser Expressenlöpsedeln framför mig: Onanera dig smal till sommaren! Vi har knepen!

Förmodligen stämmer inte min teori. Bara ljug alltså. Och en spark i skrevet på alla ensamstående med för högt BMI.



fredag 22 februari 2008

Schlagerfeber!

,  och  tecknade av . © Copyright Rune A.
Heja Patrik!

Vad gör brudarna?

Äter chips!

Fredagsvarför

Varför snurrar inte hela världen runt längre när man går och lägger sig och är ordentligt packad?
Varför bryr sig Alexander Bard så mycket om Carola?
Varför kan jag inte blogga från min telefon?
Varför vaknar jag halv fyra varje natt?
Varför fick jag sån fiskbullecraving i tisdags?

Indie-lista

1. Ipod
2. Schlagerkväll hos S
3. Gibson 335
4. Kolhydrater
6. Marie Richardsson

torsdag 21 februari 2008

Ivar Lo och jag

Hörapparat genomskärning - Källa: Hörselboken Illustratör: Annette Wollrathson
Hittade ett linjerat block som liksom halkat bakom allt. Skrivbordet, minnet och inte minst tiden. Bläddrar lite och tänker återigen på det där med obefintligt brevskrivande å papper och penna. Många tomma blad men också en del helt obegripliga anteckningar - eller det tar tid att fatta vad de handlar om. QT3549FX står det ensamt på en sida och såsmåningom förstår jag att det är ett fornminne från min senaste flytt och handlar om en frys. "Vem bär bort borden när det ska dansas?" läser jag lite längre in. Hm...just det! Den där festen ja visst ja. Och så där pågår det en stund. Telefonnummer och namn som flugit genom livet vid nån tidpunkt och sen gasat vidare.

"Jag är full, jag är full, jag är full...av så många känslor" står det plötsligt på en sida och jag minns exakt var och när och hur. En sån odödlig rad! En sån jävla tur att den inte hittade till någon sång och blev publicerad. Men så tyckte jag inte den dan när jag skrev den. Utomhus på Monteliusvägen den första våren efter exilen i Nacka. Tänkte en dag att, nu du Niklas, nu ska du bli en riktig SÖDERPOET. Så jag tog block och penna och travade upp och satte mig på bänken högt, högt ovanför den blåaste Riddarfjärden. Och ingenting kom det. Utom den där raden då. Jag är full, jag är full...kändes så på pricken söder och stormande känslor och ja...och den var ju de enda som smög sig på mig. Plus två äldre damer, med hattar och allt, som bestämde sig för att just min bänk var den bästa. Min bild av den ensamma, missförstådda, ständigt refuserade, anonyma och möjligen bakfulla Söderpoeten stämde plötsligt inte alls. Två äldre damer ska inte ens våga tänka tanken att slå sig ner bredvid en sån. Än mindre börja samtala om honom som om han inte fanns. I tredje person. Om hans privatliv och exfruar och barn och föräldrar och att den där nya verkade vara ett bra kap! Förmodligen var de själva så lomhörda att de inte trodde att han heller hörde. Det gjorde han. Och antecknade lite besvärad allt de sa.
Fan ska va´poet!
Verkligheten överträffar dikten.
Alltid.

Hopp och lek!

Var på "Lugna Favoriter" idag. Har nämligen gått med på att lotta ut mig själv och nu var jag där för att promota själva lotteriet. Undrar var jag hamnar och undrar om den som vinner blir glad. Kom ihåg en gång med TV-laget - alltså ett fotbollslag som Bengt Bedrup höll i och som bestod av en massa tv-kändisar och sjungare och sånt. Vi hade spelat match nånstans och sen så skulle vi bo HEMMA hos olika Lionsgubbar och deras fruar. En kändis per hushåll. Jag råkade snappa upp ett samtal mellan två av fruarna när vi var på banketten på kvällen (Helstekt fläskfile, kulpotatis, champinjonsås och söderkokta grönsaker. ALLTID!)
Den ena frun surt till den andra: Jaha, fick ni Ulf Elfving...vi fick bara Ted Åström!
Så min noja är ju lite att den jag lottas ut till egentligen hellre skulle vilja ha Måns Zelmelöv. Eller bröderna Rongedahl.
Fick återigen frågan: Är du en hopplös romantiker?
Och jag bara undrar - vad är en romantiker? Vad är romantiskt? (Mer än att köpa blommor och presenter alltså.)
Jag vill så gärna tro att jag gillar romantik men jag kan ju inte riktigt sätta fingret på den. Men jag jobbar på det. Och jag kommer att lyckas.
Alltså är jag en hoppfull romantiker!

Apropå Castro...

http://havanajournal.com/cigars/cohibas/
Så kom jag att tänka på Groucho Marx som blev full av beundran när han träffade en kvinna som givit sig själv och sin man 11 barn. Han frågade:
-Howcome you have so many children?
-I love my husband, svarade kvinnan
-Well, I love my cigar but I take it out every now and then...

Och cigarrtanken landar senare i en bild av Hillary. Hon ser så bekymrad ut. Jag undrar vad hon tänker? Vad som driver henne?
Alltså, har man någon gång blivit bedragen så vet man att den där gnagande känslan är svår att bli av med. Den sårade. Den arga och eventuellt hämndlystna.
Om hon nu skulle segla upp och sopa skiten ur Obama och hamna där i Ovala Rummet - har hon möjligen snuddat vid den där förbjudna tanken. Att ragga upp nån härlig kampanjentusiast, köpa en riktigt fin låda Cohiba och sen låsa in sig och honom nånstans och prick - just prickskjuta rökringar.

Åh Tomas Tomas hej Tomas du är helt ok!

Såg Tomas Andersson Wij på TV4 i går morse. En ny väldigt bra låt även om det var lite svårt att höra texten (Åh Gud, nu låter jag som en mormor).
Läser på nyhetsmorgons hemsida att han fick lusten till musiken tillbaka tack vare att han gjorde en cover på en Carola-låt.
Gott så!
Kanske Carola borde lyssna lite mer på Tomas Andersson Wij...

När kommer posten?


När gav du din fru en blomma sist? hette det i en reklamkampanj en gång. Det händer ju fortfarande faktiskt att man gör det. Om man har en fru alltså. Eller flickvän. Eller pojkvän för den delen - skulle Per Ström surt säga och peka på blomsteraffären som en mansfälla.
Men det här med brev tänkte jag på och försökte minnas när jag skrev ett riktigt brev sist. Och då gills inte brev som man skriver på datorn och sen printar ut. Jag menar handskrivet och minst två sidor. Är det tre år sen? Fem? Åtta?
Alltså - jag älskar mail och sms och andra digitala kommunikationsmedel. Bra förbrukningsvaror.
Men betyder inte ett brev så mycket? Mer. Eller...?

onsdag 20 februari 2008

Svunnet socker

Har en PT för tillfället och det bara för att jag är så fåfäng. Som jag ju redan skrev igår. Men jag kan vara ganska tjatig ibland. Hon är hårdrockare PT:n och har kanske inte riktigt koll på precis hela min katalog om man säger så. Men hon har bra koll på diet och sånt. Nu har hon bestämt att kolhydraterna (speciellt de snabba - hur snabba är de? Hm...) ska väck en stund. Deff!
Inte är det väl kolhydrater i fläskpannkaka?

Empati!

Hörde på kvartifyra-Ekot att man ska ta hand om de förståndshandikappade i Irak så att de inte blir lurade att bli självmordsbombare.
Kanske dags för oss här i Sverige att börja ta ansvar för bröderna Schulman.

Nej, förlåt! Snäll var det ja...

Spaning!

Kommer just från en repa bland de trendkänsligaste av världar i denna kokande storstadskittel. Har plockat upp ett och annat förstås. Den hetaste trenden i underhållningsbranschen just nu är vita, heterosexuella män som är snälla. Jag skojar inte utan häpnar över att äntligen vara rätt!

Som grekiska gubbar utanför tavernan...

...är ni, sa Marita idag.
Det var tv-recensenten, film o musik-mannen, trummisen, de två gitarristerna och jag. Återigen som i ett avsnitt av "Skål" eller nån annan skön sitcom. Tänk vilka ögonblick som ändå dyker upp ibland. När livet är som på tv. Eller som i en reklamfilm. Och de viktigaste som diskuteras är vilken gammal bil man helst skulle vilja ha. Och hur horribel Materazzis utvisning var. Och vilket ackord som egentligen klingar allra, allra bäst på en nysträngad och nystämd gitarr.
Kom gärna med förslag. G-dur är upptaget...

Se men inte röra

En vän till mig var på ett möte imorse. Hennes chef hade bett henne komma för att träffa några människor och när hon frågade varför sa han att han inte hade något bra skäl. Mer än att hon kunde vara "tittgodis"...
Kom genast att tänka på maskulismens förkämpe Pär Ström. Skulle han, som de flesta av oss ängsligt politiskt korrekta, inuti rasa och tänka ord som mullig mansgris och sucka åt gubbslemmiga chefer? Nej det skulle han inte.
Han skulle istället bli upprörd, förorättad och kanske till och med uppriktigt ledsen för att ingen nånsin ber honom komma på möte och vara tittgodis.
Stackars Pär!

tisdag 19 februari 2008

Stefan och Krister

-Pappa, man kan vinna en frys i Bygglov!
-Nej tack!

Andra bullar

Okey! Jag hade fel. Och det här blir det sista jag någonsin skriver om fiskbullar i denna blogg. Nästa gång det eventuellt blir samma craving har Maja flyttat hemifrån.
Så hon vann...

Udda pryl, verkligen udda!

Maja lyckades ju komma undan fiskbullarna men de två andra - varav den ena är hembjuden till pappan på middag och Liverpool-Inter - får sitta fram och njuta av delikatessen.
Varför fiskbullar, frågade Adam.
Fick en craving i morse, sa jag.
Konstig craving, sa han.
Och jag håller med.
Tänk om jag är gravid...så här nära melodifestivalen och allt.

Bara i England!

Det här är VÄLDIGT roligt!!!

Min Din Vår!

Fåfängan segrar oftast. Jag vet, otroligt fånigt kanske att få för sig att tokträna inför Mel. Med PT och allt. Nästan lite pinsamt.
Men faan vad skönt det är att gå i vår(?)-solen över Mariatorget och känna sig så i så bra kondition. Mycket syre i lungorna och mycket lust i resten.
Kan behövas i Karlskrona. Jag har hört att det är den enda stan i Sverige där man kan gå runt ett kvarter och ha motvind hela tiden.
Vårskrik, någon...?

En klassiker!


Tänk fiskbullar! Det ska du få ikväll sa jag till Maja imorse. Uuäähh jag hatar det, sa hon. Men, sa jag, du har ju aldrig ätit fiskbullar i hela ditt lilla liv. Jag hatar det i alla fall, sa hon.
Ah, tänkte jag och planerade ändå att vara en sån där duktig, redig pappa som på ett pedagogiskt sätt ändå skulle få barnet att äta skiten. Och dessutom tycka att det var riktigt gott.
Nu kan ju inte jag heller säga att jag är en storkonsument att sagda konserv men det finns ett litet smakminne nånstans som säger att det inte är så dumt. I hummersås.

Vid tre ringde ungen från fritids:
-Pappa, får jag gå hem till Ella?
-Visst, sa jag.
-Jag får äta där, sa hon.

Smart unge.
Men bäst föredatumet för fickbullar borde väl vara nånstans runt 2010...
Smart pappa.

Bandy!

Hade en gång i tiden en gammal idol som hette Torbjörn Ek. Han var en alldeles lysande bandyspelare i Ljusdal, men framför allt spelade han center i AIK i början av 70-talet. Stor, svårstoppad och målfarlig.
Numera skriver han schlagerblogg i Aftonbladet. Fortfarande svårstoppad sägs det.
Kolla själva!

Seinfeld

Samtalsämnet vid bardisken på Kaffebar denna morgon var:
1. Vad gjorde Henry Bronett bakom denna bardisk igår? I flera timmar? Och med en laptop?
2. Var det Henry? Eller den andra brorsan?
Marita sa att det var han som inte var med i "Varuhuset" som stått där och att han gör så ibland.
Men först sitter han i sin bil i nån timme och talar i telefon. Alltså han som inte var med i "Varuhuset". Har nu Googlat och kommit fram till att det var Henry. Som var bakom disken alltså.
Är det han som jobbar med Robert Wells?

Fick också Gurras film "Näsblod i Öknen" på dvd.
Ska bli mycket spännande att se.

måndag 18 februari 2008

Torsten Fink

Läste att Peter Stormare strax efter Ingmar Bergmans död sett en fågel på staketet utanför sitt fönster. Och det var ingen tvekan om att regissörens ande numera levde i just den fågelns ögon.  

Lite trafik nurå...

Sexnovell, Carolina Gynning, Schulman, otrohet, poptönt.

Via direkt hallå hallå

Råkade av misstag tvätta Simons mobiltelfon som låg kvar i jeansfickan. SonyEricsson P990. Den funkar fortfarande!!! Letade nyss bakom batteriet efter VDN-fakta. Det fanns inga, men jag tvättade i 40 grader. Bara så ni vet...

Det är mycket nu!

Drömgränsen på crossmaskinen sprängdes vid 10-tiden i förmiddags. 1209 kalorier på 45 minuter. Trots artros i det där förbannade vänsterknät som inte förstod bättre än att slitas ut på fotbollsplanen.
Sen lunch med Törnquist på Hallen. Räksallad. Gott. Och vatten. Törnquists korsband betydligt bättre nu (oj ett sånt krämp-inlägg detta blev). Det kan nog rent av klara av att sparka någon på smalbenet snart. Ett bortglömt men väldigt roligt och underskattat nöje. Lite satir faktiskt kan det bli om man filmar själva sparken. Lite som knytnävslaget i "Direktören för det hele".
Sen P4 extra med Lotta Bromé. Och telefonväkteri och allt. Oj oj oj så det går undan i showbiz nuförtiden.

Erbjudande!

Min mamma har blivit med stalker. Brevet avsänt i Alvesta från en man i Blekinge. Som gått matlagningskurs och är inställd på att jämt vara HELT koncentrerad på mamma. Han skriver visserligen att det efter några år kan uppstå samma problem som kan drabba alla relationer - att det blir tråkigt. Men det är ju en vanlig åkomma.
Han skriver också att han inte är lika stilig som Bo (pappa alltså) men att Bo gärna kan komma och hälsa på ibland. Då finns det ett litet extra hus på tomten där han kan bo. Bo alltså. Men inte för länge.

Fölsedagar

Jaha! Idag säger vi HURRA till Yoko Ono som blir 75 år, Efva Attling som blir yngre och till den här snubben som skulle fyllt 52 år idag.

söndag 17 februari 2008

Det man inte minns har inte hänt

Försöker komma ihåg om jag nångång i sextonårsåldern blev inhälld i en taxi av nån betydligt nyktrare kompis. Om min pappa löste ut mig när färden från Märsta eller Södertälje var över. Om jag inte hade en aning om hur mycket jag drack. Om jag ångrade mig, skämdes och mådde fruktansvärt kass dan efter.
Jag minns inte.
Men jag vet att det var så det var. Väl...?
En gång är ingen gång.

Mats Olsson!

Är bäst! Bojan och Fot-bojan - AIK:s mittfält i år.

Och så här dagen efter känns "One love" lite som en nakenchock. Och då tänker jag mest på "Kejsarens nya kläder".
Schlagerexperterna i tidningarna (de som i vanliga fall bara hypar baksidor på indie-demos) talade om gåshud.
Snacka om anka!

Ett ont öga till dem kanske...

lördag 16 februari 2008

Det går fort i hockey!

Satans apostel stelnade!

Tips!

Björn Gustafsson till Globen. 1000 spänn...

Lördag 17.51

Hello! I am bored this afternoon. I am nice girl that would like to chat with you. Email me at Sofie@TheDoorwayBeyond.info only, because I am using my friend's email to write this. I will show you some great pictures of me.

Det drösar in mail av den här sorten. De är adresserade till Niklas Rostberg. Är det någon som känner honom eller är det månne Berth Miltons hämnd?

Kallt som tusan på Skytteholm. 3200 i publiken. Ola Andersson var brunbränd och såg utvilad ut. Och Krister Nordin hade behövts på plan.
En skitmatch som BP vann med 2-1. Välförtjänt faktiskt. Grattis!

Jag undrar vad Andreas Johnsson tänker?


Dunjackor och kortbyxor

...klockan två på Skytteholm. AIK möter BP och vi kommer att vara fyra å ett halvt tusen personer som tittar på. Maja kommer också.

fredag 15 februari 2008

Porr bakom öronen?

Äter kladdkaka och läser SportExpressen. Dulee Johnson, AIK:s mittfältare, är misstänkt för rattfylla och det rasas från olika håll. Vad vet jag om han körde packad eller inte. Jag tänker inte döma.
Men vad som retar ihjäl mig är att Expressen lyfter fram Berth Milton som "AIK:s ägare". Denna Milton säger "Johnson ska sparkas ut. Om AIK ska vara ett gott föredöme får de bortse från att han är sportsligt duktig."
Gott föredöme? Eh...?
Berth Milton ska sparkas ut ur AIK! Ingen vill ha honom. Dessutom har han säkert inget bollsinne.

Stora problem

Vilken gitarr går bäst till en cerise (stavas det så?) sammetskavaj?
Letar desperat bland alla modebloggar.
Väljer mellan en Gibson 335 (sunburst), en Gibson SG (vit) och en Vox-droppe (VolvoPV-blå).
Låten börjar i d-moll.
Förslag, någon...?

Indie-lista

1. Solen
2. "I´m alive" med The Hooters
3. Claes Borgström
4. Åka moppe
5. Kaffebar
6. Skytteholm lördagar kl. 14

E-snopp

Min mamma har legat på sjukhus några veckor och hon bad mig gå hem till föräldrahemmet (f.ö. samma hem där jag för trettiofem år sedan i ljuvlig ensamhet satt och drack mellanöl och lyssnade på Bowie i pappas tv-fåtölj) och plocka ner hennes mail.
Som det rasslade till i iboxen! Drygt fyrahundrasjuttio mail var det. 463 av dem ville tala om för mamma hur man kan göra snoppen större.
Vet jag väl, sa hon. Man rör vid den.

torsdag 14 februari 2008

Fågel söker frö

Åkte med en taxichaffis som talade om vädret. Inte så udda kanske. Klimathot och grannar som haft 22 grader på balkongen i tisdags. Jag svarade att jag läst om vårlökar och blåsippor och...ja ni vet, vårtecken. Kom att tänka på flyttfåglarna. Har de nån aning om att det är konstigt vårigt här uppe redan eller sitter de i Marbella med paraplydrinkar efter golfrundan och planerar sin hemfärd som vanligt? Nångång i mars? Eller har nån ringt ner och skvallrat om att Riddarfjärden ligger öppen?
Nej de kommer nog när de ska. När schlagerfebern lagt sig och "Bonde söker fru" dominerar löpsedlarna.

Yoghurt

Äter en ny yoghurt i lättyoghurtfamiljen. Citronsmak. Och citronsmaken får mig att minnas nån smak av nånting jag tyckte om för länge, länge sen. Jag är fruktansvärt dålig på att minnas. Speciellt saker som hände innan sjunde klass. Kanske bloggande kan fungera hypnotiskt/terapeutiskt och ge mig minnen tillbaka...? Skrivande slipar minnet och tankarna säger min mamma och dessutom kan man ljuga ihop väldigt mycket minnen när man skriver. Man kan liksom forma minnena trevliga. Och snälla. Det är ju trots allt 2008 och vi har bestämt att från och med 2008 är det modernt att vara snäll, omtänksam, empatisk och godhjärtad. Det andra - som att till exempel vara rolig på andras bekostnad - är fruktansvärt ute.

Nu var det ju inte det jag egentligen skulle skriva om. Jag skulle behandla smaker eftersom den där citronyoghurten fick mig att tänka på en annan barndomssmak - Igloo Hallon. Gud vad jag saknar! Har någon sett den? Har den flyttat? GB snälla...

Rim oreson

Hjärta
Ärta
Fjärta
Snärta
Märta
Svärta
Smärta
Smärta
Smärta

Fjärr ta

onsdag 13 februari 2008

Digiloo hej på dej!

Att förfasa sig över Christer Sjögrens Europadänga och det faktum att han gick vidare är som att, efter ett cirkusbesök, tycka att clownerna var fåniga. Sa Gurra och jag håller med. Synd bara att Torgny inte la in riffet till "The Final Countdown" nånstans.

I pappas fåtölj

Jag fick åka in till stan på helgen. Buss. Slapp vara på landet. Ensam åtta trappor upp i pappas tv-fåtölj med balkongdörren öppen och där ute fnittrade Årstaviken ikapp med sommaren. Fem mellanöl i kylen och en i handen. Jag satt där i fåtöljen och Hunky Dory dundrade ur hemmastereon. Platåskor. 1974. Jag slapp vara på landet.