Genom M och hennes kompis.
Hur det var på sommaren.
När man fick hålla på tills man var klar och ingen pratade om läggning eller sent.
När hela alltet bestod av att fånga små grodor.
Eller hitta mask.
Eller titta på ett flöte som, när det guppar till, skickar ut adrenalinstötar i hela kroppen.
Gå genom stora ormbunksdjungler.
Äta rabarber råa.
Spela fotboll i mörker.
Eller kort.
Höra vuxna prata om saker som var obegripliga.
Och inte bry sig om just det.
Nu har de släppt iväg grodorna.
Fullproppade med en rejäl dos kärlek.
Alla fick namn innan också.
Dragon, Riley, Lampan, Saphira, Blecken och Mini.
Inlägg
8 kommentarer:
ledsen baby men dina ord sprids för vinden till brudar utan hjärna som vill ha dig och som tror att du är deras- som ett fantasifoster. Vakna! Och gör något vettigt av ditt liv.!
Jag gick in här för att jag hörde talat som att du snackat skit m Thua lindström. Har läst och tycker lite synd om dig. Vem är du? Var bor du? Hur mår du egentligen?
Hej Anonym!
Grodor kan komma i många skepnader.
Tack för din och hoppas att du mår bättre idag.
/N
Precis så ska sommaren vara när man är liten. Bekymmersfri och evig.
Gärna när man är större med!
Kram
Med undantag av ormbunkarna och fotbollen känner jag igen en barnsommar. Gott att få ha varit en del av sådana upplevelser.
Till ännu en irriterad anonym; För min del är jag road av den här bloggen, ger den gärna lite av min tid. Uppskattar, som många andra, Niklas sätt att använda orden.
Flirtar med honom på avstånd och anonymt är också roligt på något vis, kanske han tycker det är jobbigt eller möjligen lite roande... för mej spelar det ingen roll, jag tycker det är trevligt.
Tror du att "vi/jag tror att han är vår/min- som ett fantasifoster" så är jag ledsen att säga det men det är nog du som behöver vässa hjärnan några snäpp.
Varför inte låta oss andra tycka att detta är gulligt, oförargligt och roande???
Kram Ninni
Sommarlov ja...segla barkbåt i vattentunnan, bada tills man var blå och äta frukost framför sommarlovsmorgon på TV. Säger bara "Solstollarna" :)
Mitt i prick förresten Niklas i din komentar. Fick mig att skratta :D
"What goes around comes around" - Karma kära anonym.
Kram Kristina
Hej Niklas!
Blev både ledsen och arg när jag läste första inlägget men blev glad när jag läste ditt fyndiga svar! Ja, grodor kan komma i många olika skepnader - varför är de i princip alltid anonyma? Vågar de inte stå för vad de skriver? Är de avundsjuka på att vi har det så trevligt här på bloggen?
Varför tror de att vi inte har något vettigt liv? Varför tror de att vi bara sitter här och trånar och väntar på att du ska välja just oss/mig?
Jag har ett "eget" liv, ett väldigt vettigt sådant. Jag uppskattar dig, Niklas. både som artist och medmänniska. Jag älskar din musik, dina sångtexter och dina texter här på bloggen. Tycker det är mycket roligt och givande att gå in här på bloggen, läsa dina texter, läsa kommentarer från likasinnade och skicka små hälsningar till dig. Kan de anonyma som ogillar oss inte förstå det? Kan de inte ta det för vad det är? Nog om detta... jag hoppas också att den anonyma som lät grodorna hoppa mår bättre idag.
Mina barndoms somrar liknar dina i mångt och mycket. Vi har alltid haft en sommarstuga, den ligger precis vid en insjö med sjön på ena sidan, en äng framför köksfönstret och med skogen som en grön och skön kuliss på andra sidan. Jag och min storebror brukade också leta mask och gå ner till bryggan för att meta. Vi sprang bland blåbärsris och ormbunksdjungler ner till badviken. När vi sprang hem i våra träskor (tofflor!) klafsade det härligt av blöta fötter. Vi brukade inte fånga grodor men väl grodyngel som vi hade i akvarium tills vi var tvungna att hälla ut dem i sjön igen. Och mormor hade alltid jätte, jätte stora rabarber vars blad vi använde som solparasoller. Rabarberna fick vi doppa i socker och äta råa... Mmmm, vad det var gott! Jag börjar också minnas en hel del! Tack för alla go'a glada minnen, Niklas!
Tack för din underbara blogg! Önskar dig en härlig dag :-) !!
Många varma kramar från Anna Karin
Det är välan bara till att ignorera? blir man arg och gör långa inlägg av det så roar man bara de "anonyma" ännu mera. bara strunta i det.
ang inlägget: tänk om man som barn vetat att det inte alltid skulle vara så bekymmer fritt då kanske man hade tagit vara på det mera. Själv tillbringade jag hela somrarna i stallet. kan idag tycka att det är något harmoniskt att över att se barn leka, spralla och pyssla med sitt.
Ojojoj...vilka inlägg! Skön kommentar från dej Niklas!
Håller med mina brudar i alla inlägg!! ;).....
Sommarlov ja...visst har man härliga minnen! Det gäller nu bara att skapa nya härliga sommarminnen när man är vuxen med!!
Kram
Susanne
Skicka en kommentar