Försöker komma ihåg om jag nångång i sextonårsåldern blev inhälld i en taxi av nån betydligt nyktrare kompis. Om min pappa löste ut mig när färden från Märsta eller Södertälje var över. Om jag inte hade en aning om hur mycket jag drack. Om jag ångrade mig, skämdes och mådde fruktansvärt kass dan efter.
Jag minns inte.
Men jag vet att det var så det var. Väl...?
En gång är ingen gång.
1 kommentar:
Hej Niklas!
Åh vad roligt att du äntligen är på gång med skiva igen och blogg också det var ju en extra bonus. Fast skivan har jag ju faktiskt vetat om sedan en kväll i Torsby förra året... :)
Jag var gravid och pratade med dig efter Packmopedsspelningen. Nu har bebisen kommit, en Alicia som ser till att fylla all tid. Hon kommer förstås att få höra nya skivan ofta.
Håller alla tummar för dig i melodifestivalen, du kommer vara bäst oavsett placering!!!
Hoppas din mamma mår bättre förresten. Har läst hennes senaste bok "Natten när de hängde Ruth Ellis" och tycker den är fantastisk. Du har nog också talang för skrivande kan jag ana när jag läst tidigare blogginlägg.
Fylla och sexton år ja... det har nog hänt många. Hoppas att Alicia om det blir så när hon blir sexton vågar ringa eller har en kompis som hjälper henne hem...man vet ju inte hur mycket (lite) man tål i den åldern. Och ibland inser man inte det när man är äldre heller...
Ha en fin vecka!
Kram Kristina
Skicka en kommentar