Det är sådär att plötsligt så är det bara ett faktum. Jag vet att jag tjatat om det förr men nu kommer eländet och hoppar ombord två veckor för tidigt.
Bobby Ewing-syndromet alltså.
Vafalls? Brukar kunna hålla det på avstånd i sex veckor så det här är mycket, mycket konstigt...
Finns inte en produkt, inte ett verktyg som kan få bukt med skiten. Det är som kvicksand, öknens gräshoppor och mördarsniglar på en gång.
Men som tur är blev det en avbokning hos utrotaren idag.
Så vid pass halv fem är saken så att säga biff igen.
Inlägg
6 kommentarer:
Hi, hi Bobby Ewing...den gulleplutten! =)
Det är ett aber med en stor kalufs, men du som man bör betänka alternativet!!
Undrar om inte jag har hört att vissa hår växer mer i "kallgrader" - Bobby Ewing syndromet kan kanske bero på detta?
Vem vet - inte jag....
Kram Annica
Hej Niklas!
Nu har jag varit borta några dagar igen och har massor att ta igen i din blogg ser jag! Du är flitig med inläggen och kommentatorerna är också flitiga - precis som vanligt! Vi har varit i vårt kära grannland i väster, Norge, men är nu väl hemma igen så nu ska jag läsa din blogg!
Hoppas du är nöjd med frissan efter ditt besök hos barberaren. Jag har också en stor kalufs och vill gärna ha det också! Trivs inte i kort hår! Och mitt hår trivs inte i kallgrader - så det får gärna bli varmt och soligt ute snart :-) !! Jag säger som Susanne, du ska vara glad att du har en stor kalufs - tänk på alternativet!! Jag hoppas att barberaren inte utrotade allt du hade!
Önskar dig en trevlig kväll!
Kramar från Anna Karin
Nyklippt namnsdags- allsångsledare på Skansen denna lördag alltså?
Kram
När man t o m sover med hästsvans. Då är det dags. Vet allt om omöjligt trollhår. Charmigt säger de som vill vara snälla. Som en korsning mellan Kristina Lugn och E-type. Säger jag.
Saxen. Kom!
Skicka en kommentar