Snö är faktiskt en mycket trevlig detalj - inte bara när det gäller vintersport och sparkåkning utan även som trivselhöjare när det lackar så här mot jul. Allt blir liksom lättare och lite som på film och de glittrande led-ljusslingornas miljövänliga och milda sken reflekteras i snön och blir till ett sagoskimmer i människornas förväntansfulla andventsögon. I alla fall så länge den är vit och oslaskig.
Tjugotvå och femtio av varje hundring som man drar in på Postkodlotteriet (och jag säger det igen: Vad faan är egentligen en postkod???) går direkt till välgörenhet. Barbara Hendricks och Jan Eliasson stafettsitter i samma Chesterfieldfåtölj och talar sig varma.
Jag bara undrar - vart går de andra sjuttiosju och femtio?
Brittiska tv-deckare är överlägsna.
Bindor som doftar "lätt av kamomill"...nu tillhör jag ju visserligen inte målgruppen men undrar ändå stilla - ska de luktas på?
Inlägg
9 kommentarer:
Gud, vad härligt att höra en KARL undra om det skall luktas på kamomillen? Varje karl, man, en FERDINAND kanske! Fan vet vad producenterna tänker på och undrar hur många kvinnor som har fått vara med och utveckla produkten????
Snön som föll här för några dagar sedan, är borta...Mycket synd, för i mitt tycke, ingen Jul utan snö men jag firade förra julen totalt utan ett snökorn, (regn) så det går väl i år också.
Det där med postkod undrar jag också lite och ganska mycket över.
Och bindor som doftar kamomill..
Ja, jag tillhör absolut målgruppen, men Niklas det hjälper inte.
Man blir inte ett dugg mer upplyst eller klokare på det för det.
Tänk så många mysterier det finns.
Och en del vill man inte ens ha svaret på..*s*
Snö är ju absolut en trivselfaktor,allra helst när den är vit :)
Alla människor som bor söder om Uppsala borde ju faktiskt få fira jul i den norra delen,där den vita snön finns *ler*
Kram
Helt sant - 9 dgr kvar till jul.Men det är faktiskt dryga 6 mån till midsommar.Ibland ser jag inte bara nutid, jag ser framåt ... också.
Ha det bra.
det ser ut som att ni har det bra i ett juligt landskap - blir riktigt avundsjuk när man sittr här i sthlm och tittar ut på allt det grå....
jag tror att de flest välgörenhetsorganisationer skulle må bra av att ha en öppen redovisning. Både de som lämnar vidare en stor del och de som lämnar vidar en mindre del. Vi som faktiskt vill ge - gör det inte av rädsla att allt för mycket av vårt välmenta bidrag försvinner i en kostsam administration. Förlorarna - är tyvärr de som verkligen behöver vårt bidrag. Vinnarna - administrationen runt tex postkodslotteriet.
Kram Annica
Din postkod är ditt postnummer + delen av den gata som du bor på.
Här i Linköping hade vi riktig jul vinter snö, men den är på väg bort nu tyvärr.
Appropå det där med kamomill dofer...
Även jag bloggade om doft fenomen och hade en teori för några dagar sedan...
Kan det VARA så HÄR det ligger till
http://storarvid.blogspot.com/2008/12/tppt-i-nsan.html
O Postkod, tjaa Särskillt mycket just till KOD är det ju inte precis. Har inte reflekterat över det förut men nu när du nämner det...
Hej Niklas!
Jaa!! Visst är det trevligt med snö!! Snö är verkligen en trivselhöjare så här till jul, det lyser upp och blir så stämningsfullt och fint!
Jag håller med dig när det gäller det här med så kallad välgörenhet. Om endast tjugotvå och femtio av varje hundring går till välgörenhet - vart går de andra pengarna, närmare bestämt sjuttiosju och femti? Blev förvånad när jag såg Barbara och Jan sitta där och göra reklam för lotterna! Även om tjugotvå och femti är relativt mycket i sådana här "välgörenhetssammanhang" så är det fortfarande alldeles för lite. Sjuttiosju och femtio är alldeles för mycket i administrativa avgifter tycker jag!
Även om jag hör till målgruppen så kan jag inte påstå att jag har hört talas om bindor som doftar kamomill. Nej, de ska definitivt inte luktas på!!! Doft av kamomill... vilken konstig idé. De kanske har en ny produktchef som måste komma på något nytt...
Du har kanske hört på nyheterna att vi har haft jordbävning här nere i Skåne idag!? Jag satt vid köksbordet och åt frukost när det började skaka och mullra. Det skakade mer och mer och mullret dånade rejält. Porslinet och glasen i köksskåpen skallrade och yngste sonen kom upp och sa -"Mamma, mamma, hela sängen skakar!". Det var en mycket omskakande upplevelse :-) och det stora samtalsämnet på jobbet idag!!
Ha det nu riktigt bra! Sköt om dig!
Kramar från Anna Karin
Skicka en kommentar