fredag 7 november 2008

August

Kom att tänka på min morfar när jag såg den där bilden från Hylands Hörna.
Han gillade att glo på tv men fick tyvärr inte vara med om mer än en kanal.
Å andra sidan såg han allt som sändes där. Och jag menar verkligen allt från början till slut. Hyland till exempel.

En dag i den allra mest dallrande början av sjuttiotalet hade han en god stund varit ute i potatislandet och jobbat. Han var över åttio år och det tog förstås på krafterna.
Men när skymningen föll så tog han plats i favoritfåtöljen och såg fram emot TV-nytt, Vi i Femman och Helgonet och Gud vet vad.
Det är också bara han, Gud alltså, som vet exakt i vilket program det hände, men plötsligt slutade morfars hjärta att slå och sen var det inte mer med det.

Mormor ringde min mamma och berättade vad som hänt. Öppningsfrasen löd - och det är alldeles sant:
- Ja, nu kan man verkligen säga att han satt sin sista potatis!

8 kommentarer:

Storarvid sa...

Jaa frasen "ska man skratta eller gråta" passsar där.
När min pappa låg för döden o alla vi var samlade runt o grät somnade han och vi trodde självklart att det var slutet, han var mycket dålig. Efter en stund öppnade han ögonen o sa
- Nuu lurde ja er allt!!
Lite i samma klass faktiskt.

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Sluta hälla öl över folk tönt!!

Anonym sa...

Det är väl så alla borde få sluta sina dagar. I lugn och ro, liksom bara att dra ur kontakten eller blåsa ut ljuset.
Slippa bli liggande som ett paket på en institution.

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hugoelle sa...

Sådära vill jag också dö...rätta åldern inne och i görandet ((även om din morfarsgubbe hade lämnat görandet i potätlandet och slagi sig ner i tv-fåtöljen))samt ja tror banne mig att jag vill vara återförenad med Smålandsjorden då när det är dags för hädangång...
Du ska veta Strömstedt att man kan flytta smålänningen från Småland men ALDRIG Småland från smålänningen....ja , nu börjar jag tjuta på morronkvisten....å stämmer upp i lokalpatriotiska Smålandssången " Röd lyser stugan, bak hängbjörkens slöja, känner du hemmet från barndommens år, näckroser gungar på skogssjöars bölja, taltrasten sjunger i jublande våååår! SMÅLAND är namnet på landet, det kära! Släkten där fostras till vilja och tro, TRO att de steninga tegar på bära skänka .....(en släng av demens minns inte de två ordsom ska in där)ålderdomro..
MEN allt dåligt me Småland = lilla jerusalem tjafs vill jag helst slippa...var och en blir lycklig på sin egen fason//religion
Go morron

Anonym sa...

Godmorgon,
Just nu är din blogg en stor tröst i ett rörigt och faktiskt också olyckligt liv. Tack för dina varma blogginlägg som ger mig och helt säkert alla andra som "hänger här" lite ljus i tillvaron. Tack också för kluriga ord :) - "Gerontologi" - underbart att det finns så många ord man inte visste fanns. Det ger hopp! Kram CIA-Ann

Hugoelle sa...

Ett tillägg, vid östra Smålandskusten slapp vi en hel del av tok-kristna som tur var....
Det var mera hälften av varje med en halv wwwuuuääääkk , detta var faktiskt vår religion -allvarligt talat - allt löser sig om man har en sådan innanför västen- möjligvis nersköljd med en Pucko...
Vid fyllehunger krävs det dubbla men sen mår du som fisken ivattnet/potäten i smålandsmyllan....
Förklaring påbjuds
(Detta på tal om potäter)
Hälften av varje e hälften gammeldags pommes och hälften päramos den halva (i översättning till svensk) räk är en gammel hederlig räksallad..
Och en sådan skulle jag gärna inmyndiga innan jag far ovan där eller vem vet kanske ner i h-vetet...Ha ha just kidding...Tror inte på ondska i forma av Belsebub endast troende på ondska hos oss människor...