torsdag 13 november 2008

Nöt

Bilden ovanför det förra inlägget föreställer en svensk Popko och den är tagen av undertecknad. Kon går i en hage utanför en studio som ligger mitt i den skånska myllan. En mycket trevlig och inspirerande studio. Studioinnehavaren, som även är producent och tekniker, har lagt ner mycket tid, möda, fantasi och pengar på att få den så. Han gillar sitt jobb och vill inget hellre än att fortsätta med det och göra studion ännu mer trevlig och inspirerande.
Hur löser vi det?

19 kommentarer:

Anonym sa...

Tyvärr har du gått på mediebolagens domedagsprofesior om fildelning och köpt. Faktum är att de undersökningar som har gjorts visar att de som fildelar mest även är de som går mest på bio och betalar för musik. Faktum är att om man tillgängligör sig kultur så ökas kulturintresset och de flesta är fullt villiga att betala för bra kvalitet.

Emma på opassande har gjort en sammanställning av er som skrev under och kommit fram till att de som fildelas mest också är de som tjänar mest. Faktum är att fildelning fungerar som gratis reklam.

Det finns idag väldigt många små artister som använder sig av fildelning som ett reklamverktyg - för att kunna slå igenom och bli stora.

Det finns massor av pirater som är författare, sångare... you name it! Man behöver inte se fildelning som nåt dåligt, utan kan välja att se det som en möjlighet och då kan man tjäna pengar på det.

Stormhierta sa...

Hejsan Niklas. Tack för att du satte ditt namn under den fina artikeln i DN. Den ger mig, som föraktar idén om att ge privata företag polisiära makter, en fin lista på individer vars verk jag numera aldrig kommer att köpa.

Och ja - jag är själv författare, kreatör och fruktansvärt mycket emot IPRED.

Hugoelle sa...

Sätt in han/hon i bloggosfären så ska´ru se att de går geschwint att få tilldragande av personer som vill ta del /betala för ens konst/skapande....om de nu va de du mena...eller mena du hur kon ska gå "vidare" ...ja int vet ja gillar inte att ta dö på djur...kan döda fiskar som får gå "vidare" = jag kan äta fisk men int nå dökött...

Niklas Strömstedt sa...

Hej Anonym!
Jag vill absolut inte ta ifrån någon rätten att ge bort sina verk. I vissa lägen är det säkert ett ypperligt sätt att marknadsföra dem.
Men det rimliga är ju, precis som du skriver, att upphovsmännen själva får bestämma när, var och hur.

En fråga också - får du lön när du arbetar?

Anonym sa...

Hej Niklas.
Jag vill bara yttra den djupa bedrövelse som jag tillsammans med många av mina vänner kände idag när vi läste din debattartikel i DN.

Att bli förudmjukad på ett sådant sätt, av artister som jag vet så många i Sverige älskar - det är oerhört ledsamt. Att predika moral och sprida hat mot minst 2,2 milj svenskar som fildelar varje vecka, från en handfull ekonomiskt välmående artister - det är extremt nedslående.

Jag och de flesta jag känner älskar kultur, i synnerhet musik. Jag själv går på 1-2 spelningar i månaden, och har så gjort i många år. Utan fildelning hade jag inte känt till ett enda av dessa band. Noll.

Nu skall jag bli jagad av privata företag, hotad med hundratusentals kronor i böter, för att jag älskar musik - för att jag vill upptäcka ny musik? När jag betalar tusentals kronor per år för att uppleva den?

Varför får inte fler kreatörer vara med och sprida sina verk? Försöka leva på sin konst?

Jag ber dig helt enkelt tänka efter nästa gång, lyssna lite på oss som är oroliga för vad det innebär för vår framtid och för vår demokrati när vi överlämnar polisiär makt till privata intressen.

Ett tips från mig:
http://hypem.com

Det är såhär artister upptäcks och blir populära idag. Gör plats åt dina yngre kollegor, det är de väl ändå värda?

V

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Storarvid sa...

Ojj vilken "krutdurk" det här blev!! Tydligen känsligt ämne

Nemo sa...

Tycker att .Oscar lägger ut en viktig point.

Jag vill gärna betala, men ...tänk nytt!

Anonym sa...

Niklas, det var tråkigt att se ditt namn i listan över artister som vill införa IPRED. Jag hoppas att du tänker efter en gång till. Jag är starkt emot att polisiära uppgifter privatiseras och att dem får större befogenheter än polisen. Kreatörer har ingen rätt att tjäna pengar på det dem gör, däremot vore det trevligt om alla kunde göra det. Missförstå mig inte, jag vill att du skall tjäna pengar på det du gör, men IPRED är ingen lösning på det. I USA har man liknande lagar och där har artisterna tydligen inte fått en krona av alla pengar som har drivits in.

Snälla Niklas, tänk över detta en gång till.

Anonym sa...

Okej, då ber jag om ursäkt för att jag insinuerade att du skulle bryta mot upphovsrättslagen. Gäller det musikvideon i det tidigare inlägget också?

Leo sa...

Det är väl bara för honom att fortsätta vara kreativ?

Dock så kan det vara idé att se upp med sina allianser med upphovsrättslobbyn som vill avskaffa rättssäkerheten och integriteten för medborgarna på internet i Sverige.

Och varför inte prova nya affärsmodeller? T ex The Swedish Model?

Anonym sa...

Det är som kålan säger. Dessutom är det så att lagen varit verkningslös i USA (och på alla andra ställen där den testats). Fildelningen har alltså inte minskat trots att tusentals vanliga familjer har försatts i konkurs för något som deras tonåringar sett som helt naturligt, och för att citera vår käre stadsminister: "busenkelt". Det är något att tänka på.

IFPI och antipiratbyrån är förmodligen medvetna om att lagen har varit verkningslös och troligtvis kommer att vara verkningslös även i Sverige men ändå driver dom frågan hårt. Hur kan det komma sig? Det är ytterligare någonting att tänka på.

För övrigt så har antalet medlemmar i anti-IPRED gruppen på facebook ökat med cirka hundra i timman sedan mitt senaste inlägg. Detta är dina fans. Det är dom som köper din musik. Ja, studier visar att just dom som fildelar mest är dom som spenderar mest pengar på musik. Människor vill göra rätt för sig även om man inte tvingas till det.

Med detta är inte sagt att man måste vara positiv till fildelning för att vara emot IPRED. Tvärtom. Inga privata aktörer borde någonsin få större befogenheter än polisen i ett demokratiskt samhälle. Faktiskt!

Anonym sa...

Jag har kanske tjôtat tillräckligt här, men jag vill bara påpeka att det är mycket strongt av dig Niklas Strömstedt att faktiskt välja att publicera så många kommentarer. Positiva som negativa. Det skall du ha en stor eloge för!

Jag hoppas att synpunkterna också är åtminstone lite givande för dig. Det hade varit kul med lite mer "feedback". Tvåvägskommunikation är roligare än envägs. :-)

Susjos sa...

Oj,här diskuteras det hej vilt....ett svårt ämne,men jag ville bara TACKA dej Niklas för min vinst som kom idag!Herregudihimmelensågladjagblev!!!!
You made my day!
Tusenmiljonertackigen!!!!
..Ps.Är det är ok att jag lägger upp en bild på ett av dina skivomslag på min blogg?....

Många Kramar!

Anonym sa...

:D

Jag ser nog vad du försöker göra – men det var ett bra försök! :)
Ja, jag har ett jobb som ger dåligt betalt. Men ungefär lika mycket tid som jag lägger på mitt betalda jobb lägger jag också varje vecka på oavlönat arbete. Arbete som jag gör för att jag brinner för det. För att det är kul.

Nu... jag hoppas du inte har nåt emot det, men jag tänkte skriva en lite längre kommentar om fildelning och IPRED. Om jag har förstått dina uttalanden rätt så är du orolig för den ekonomiska biten och vill kunna tjäna pengar (helt förståeligt), du vill sätta dit de som tjänar pengar på fildelningen och som laddar upp saker som andra kan ladda ner, du vill dessutom kunna ha kontroll över dina alster (också förståeligt) och du vill att nya kreatörer ska ha en möjlighet att slå igenom och tjäna pengar på att vara kulturarbetare (inte bara förståeligt utan nobelt). Jag förstår precis vad du menar och i grund och botten så håller jag med. Men... det finns några ganska stora men här.

Om vi börjar med att titta på pengabiten. Som Roger Wallis, musikprofessor på KTH och före detta(?) ordförande för KLYS, säger i den här artikeln så finns det en massa oberoende forskning som visar att fildelningen inte påverkar försäljningen och att det faktiskt är så att de som fildelar mest går mer på bio och konserter än de som inte fildelar alls. Det handlar alltså om att ett intresse för kultur speglas i att man konsumerar mer kultur. Som den rapporten visar så har svenska folket lagt mer och mer pengar på kultur varje år och faktum är att filmbranschen går lika bra i år som för tio år sen. Detta trots att priserna har ökat och att antalet stolar har minskat.

Anledningen till att det pratas om stora förluster är att man likställer varje nedladdad kopia med ett uteblivet köp, men så kan man inte göra. Det fungerar inte på det sättet eftersom man ofta laddar ner mer än vad man nånsin skulle ha råd med och sen köper man delar av det – det man tyckte bäst om. Eller så går man på konserter istället. Det är för övrigt nåt som Roger Wallis tar upp i artikeln jag länkade till innan. Det finns ett skifte i var folk spenderar pengar. Istället för att köpa CD-skivor så lägger man pengarna på konserter. Det blir väldigt intressant om man ser det hela ur ett historiskt perspektiv. När inspelningar kom och började säljas så protesterade musikerförbund eftersom inspelningarna innebar att ingen skulle vilja höra musikerna spela live längre. Nu har internet inneburit en förändring i hur vi konsumerar kultur och helt plötsligt vill folk helst lägga sina pengar på livespelningar istället för plastbitar.

Det som har hänt är inget annat än att den gamla affärsmodellen (att ta betalt för plastbitar – eller snarare exemplarframställning) helt enkelt inte längre fungerar. Men istället för att försöka ta fram nya affärsmodeller som är anpassade till den nya tekniken så försöker de gamla företagen att tvinga in tekniken till att fortfarande gälla just exemplarframställning. Folk över lag är medvetna om att deras favoritartister behöver pengar för att kunna fortsätta att tillverka det som de tycker om och folk är villiga att betala. Det som har ändrats är hur folk är villiga att spendera pengar och varje gång det händer så har de som säljer två val. Antingen kan man anpassa sig till vad folk vill eller försöka få folk att vilja nåt annat. Den här gången så försöker man istället tvinga på folk nåt de inte vill och det kommer inte att funka. Inte för att folk är tjuvar och inte vill att du ska kunna få pengar, utan för att de vill ge dig pengar på annat sätt.
Och nu kommer vi till det riktigt stora missförståndet. Det finns inga människor som tjänar massa pengar på fildelning. Det finns inte en 2000 personer i Sverige som gör det möjligt för alla andra att fildela. Det funkar inte på det sättet. Som fildelningen funkar idag så är det så att för att få ladda ner så MÅSTE du ladda upp något samtidigt. Om du använder DC så måste du ha filer att dela med dig av för att få ladda ner och om du istället använder bittorrent (som är det systemet som används av The Pirate Bay) så laddar du upp en fil samtidigt som du laddar ner den. Så snart du har laddat ner lite så börjar andra att ladda från dig och det kan inte sluta förrän du har fått ner hela filen. Och med tanke på att vi har en 1-2 miljoner människor som regelbundet fildelar i Sverige så betyder det att vi har en 1-2 miljoner människor som möjliggör fildelning.

Kort kommentar va? :D

När det gäller kontrollen så förstår jag att alla kanske inte vill att deras verk ska fildelas och i en perfekt värld så skulle det vara så att de som inte ville fildelas inte behövde det och de som ville det fick göra det. Men tyvärr lever vi inte i en perfekt värld och det går mer och mer åt det hållet att vi tvingas välja att antingen acceptera att fildelning sker eller införa sådana tekniska restriktioner att fildelning blir omöjlig. Och för att vara ärligt så vet jag inte ens om det sista är möjligt.

Jag förstår att det jag säger låter osannolikt, men just nu förhandlar EU och USA om något som heter ACTA. Det sker i tysthet och vi har ingen insyn i det hela, men läckta rapporter säger oss att mobiler, mp3-spelare, datorer och annat kommer kunna genomsökas vid gränskontroller i jakt på illegal musik. Förutom själva kränkningen av personen att utsättas för det här (tänk dig alla privata filer du kan ha på din dator) så är frågan hur de ska veta om filen finns där lagligt eller illegalt. Men det kommer mer. Det värsta med ACTA är att om du som artist väljer att lägga upp ditt material på nätet så kan nån annan tvinga dig att ta ner det. Det är sådana lagar som kommer, som arbetas för att drivas igenom och om de kommer så är det kört. Då kommer inte de som vill bli fildelade att bli fildelade. Nu kanske du tycker att det är bättre än att du fildelas. Då får du göra det. Men jag har en sak till att säga om den biten.

Problemet idag är att vi har kommit till en situation där det enda sättet att stoppa all fildelning är att övervaka all privat kommunikation oavsett om det är mail eller chattprogram. För idag kan jag med lätthet skicka illegala kopior till kompisar via mail eller chattprogram. Problemet är att det finns inget sätt att veta om det jag skickar är t.ex. A) en legal musikfil, B) en illegal musikfil, C) en kärleksdikt, D) en sekretessbelagd läkarjournal eller E) medlemsregistret för ett politiskt parti (otroligt sekretessbelagt) utan att faktiskt öppna filen och titta. Det går inte. Du kan inte se skillnad på filerna utan att faktiskt öppna och titta. Så ja, man kanske kan stänga ner torrentsiter eller DC-hubar (ställen man fildelar ifrån), men det kommer ändå inte stoppa fildelningen. Istället kommer det börja gå via mail och chattprogram och om du då vill stoppa fildelningen – tja, då får du helt enkelt ta och övervaka all privat kommunikation. Och även om jag tycker att du ska ha rätten att bestämma om dina verk ska fildelas eller inte så är jag inte villig att ge upp rätten till privat kommunikation för den rätten. När de ställs mot varandra så väljer jag privat kommunikation.

Om vi så tar den sista punkten jag var inne på – nya artister. Tja... du behöver verkligen inte oroa dig. Den nya generationen med artister som växer fram medan jag skriver har alla växt upp med internet. De använder internet på ett helt nytt sätt. YouTube är ett jättebra exempel på hur nya artister växer fram. Ta till exempel Tay Zonday (som har en fantastisk röst) som har blivit stor just tack vare internet och YouTube (han har setts över 30 millioner gånger) samt det faktum att han låter folk fildela hans alster. Den kommande generationen med musiker och andra kreatörer har full koll på internet och fildelning och vet hur man kan använda det för att tjäna pengar - och det är inte genom att ge privata företag mer långtgående rättigheter än vad polisen har.

För det är ju det som är det stora med IPRED. Den lagen kommer alltså ge privat personer och privata företag mer långtgående rättigheter än vad polisen har (och kommer att ha). För att polisen idag ska få ut ett IP-nummer krävs det att brottet kan ge fängelse – den biten krävs inte när IPRED som det ser ut nu implementeras. Men förutom det så är bevisbördan lägre i ett civilmål, du tvingas betala den andra partens rättegångskostnader (förutom dina egna) och den nya lagen har öppnat upp så man inte bara kan böta för den ekonomiska skadan företaget har lidit (om den nu lidit nån skada), men man ska dessutom kunna sätta böter utifrån att man inte vill att brottet ska upprepas. Det har vi inte haft på kanske hundra år i Sverige. Inte heller har vi haft en skampåle, men med den nya lagen så kan man själv få betala en tidningsannons där det står vad man har dömts för.

Till det kommer det faktum att många människor idag och oskyddade trådlösa nätverk. Rent krasst betyder det att folk kan åka dit för att deras grannar har använt deras internetabonnemang.

Utöver det så har liknande lagar implementerats i andra länder och om man tittar i Finland så har lagen inte haft nån verkan alls där och i andra länder så har folk blivit stämda på gigantiska belopp - bortom rim och reson.

Allt det här är varför jag är emot IPRED och vill att det ska bli en mer sansad debatt kring upphovsrätten och inte en debatt där ena sidan kontinuerligt kallar den andra för tjuvar och banditer.

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Nya tider, nytt tänk. Det blir långt det här Niklas, och jag tror att du kommer att finna det tänkvärt. Jag är fotograf, ingen känd sådan, men ändå.

För det första vill jag klara ut en sak. En skapares, största problem är inte på vilket sätt pengar skall tjänas, det stora problemet är att förbli okänd, alternativt falla i glömska och bli en föredetting. Jag tror du känner till det allt för väl. Du vet, drömmarna på pojkrummet med gitarren i knät.

Nå, jag talade härom dagen med en lite mer känd och etablerad gammal fotograf. Vi hade aldrig träffats förut eller kände till varandra, han var ute på ett jobb där jag bara råkade befinna mig. Han insåg ganska kvickt att jag visste vad jag talade om när jag gav honom ett råd om själva platsen där han fotade, ett tips från en fotograf till en annan. När han hade fått sina bilder och kunde tänka på annat så började vi prata. Jag nämde då att jag också är fotograf och vi kom in på ämnet bildbyråer. Jag nämde vilken byrå jag är ansluten till, och han kände uppenbarligen inte till den. Givetvis var han lite nyfiken eftersom det skett dramatiska förändringar på det området genom den digitala kamerans segertåg. Jag sade då att jag förra året fått in 20k på bara 80 bilder, och det märktes på honom att han misstänkte att jag ljög, något mumlande om att jag borde vara djävligt nöjd om jag fick in så mycket på så få bilder.

Nåja, vi böt mailadresser med varandra och senare började vi maila varandra. När han säljer bilder via "sin" bildbyrå så kostar varje bild upp emot 7-8 tusen beroende på upplaga, och kunden får bara använda bilden vid en publicering. Han hade uppemot 2000 bilder och drog bara in hälften av vad jag gör på ett år genom bildbyråförsäljning. Jag gav honom då lite basic info om "min" bildbyrå, och han blev närmast förbannad. Han berömde mig som fotograf efter att sett min portfolio på bildbyrån, men kunde absolut inte förstå hur jag kunde sälja mig så billigt. Jag får 0,25 eur per nedladdning - Skandal, sådana som du punkterar ju hela marknaden för oss seriösa fotografer, det är ju 17 hög kvalite du nästan ger bort - Han kunde inte fatta hur jag kunde gå med på att någon fritt får använda mina bilder för en spottstyver i vilken upplaga som helst - Tänk om CocaCola använder din bild world wide och du bara får drygt två spänn!!

Vad säger man.. Han har uppenbarligen inte sålt någon bild till CocaCola. Troligtvis har han bara sålt max 3 bilder på ett helt år via sin bildbyrå. Detta medan jag sålt 8000 gånger. Girigheten har uppenbarligen bedrgit visheten. Det var ju faktiskt han som tyckte att jag borde vara mer än nöjd. Tänk vad en åsikt kan förändras när de indoktrinerade mentala blockeringarna slår till med full kraft. Faktum är att omsättningen inom fotografi ökat närmast lavinartat samtidigt som ersättningsnivåerna per bild minskat med magnituder. Intresset rent allmänt för fotografi har aldrig någonsin varit större än idag. Det i kombination med hur mycket enklare kopieringen har blivit iom. det digitala har inneburit att tillgången exploderat på ett sätt som inte alls motsvarats fullt ut av efterfrågan.

Förr kunde ingen fotograf livnära sig på arkivbilder allena, men idag finns det många som gör det, trots att ersättningsnivån rasat till en spillra av vad den en gång var. Men idag säljer man samma bild för en mycket liten peng tusentals gånger, förr sålde man en gång för tusentals kronor. Idag kan samma köpare köpa samma bild många gånger av ren slentrian, filen de köpte för 2 kronor kanske finns i datorn på kontoret i andra änden av korridoren, då är det bekvämare, och troligtvis även billigare om man räknar arbetstid, att ladda ned igen och betala för samma bild en gång till.

Nu går det visserligen inte att översätta fotograf-förhållanden rakt över till musiker-dito eftersom fotografer inte lämnar ifrån sig sina rättigheter till storbolag på samma sätt, men det är något av denna verklighet som ligger framför er musiker. Denna verklighet har bromsats av de företag och organisationer som äger rättigheterna till er musik, och en hel industri slåss med näbbar och klor för att kunna fortsätta att leva på er på samma vis som de gjort tidigare. Detta trots att kostnaden för kopiering gått ned till noll, kopiering mind you, inte skapandet eller produktion. Besök en skolgård, en mp3-spelare eller mobiltelefon kan idag innehålla all musik som getts ut det senate decenniet, och det enda tonåringen behöver göra för att med hästlängder köra skjortan av industrins distributionskanaler, är att koppla en sladd till datorn och klicka med musen. Så ser den krassa verkligheten ut, på gott och ont. Jag skulle dessutom utan tvekan säga att det på de flesta punkter är på gott, inte ont, jag tror att du håller med mig där.

Lilla jag slår ut ett etablerat proffs med min bildbyråförsäljning, och det bara för att han inte hängt med, för han tar överlag bättre bilder än vad jag gör och är helt säkert magnituder bättre i lveranssäkerhet - inga nybörjarmisstag där inte. Att jag slår honom i försäljning hade varit en fullständig omöjlighet för 15 år sen. Men jag är också ganska säker på att mina arkivbilder bara lever i ett kort tidsfönster på några år, för de etablerade proffsen börjar också fatta, och när de börjar sälja till "mina" priser, då blir jag utkonkurrerad och får inte sälja alls om jag inte tar mig i kragen ordentligt.

Vi kan också konstatera att vi som befolkning lägger allt mer pengar på kultur, vi har aldrig spenderat så mycket som idag. Dessa pengar hamnar i någons fickor, eller hur? Detta samtidigt som fildelning finns, och har funnits på global nivå sedan Napsters intåg för nio år sedan. 9 år me global fildelning Nicklas. Vi kan idag konstatera att artister inte svälter mer än vad de gjorde förr, vi ser nya artister som alltjämt stiger upp på stjärnhimlen och får de gamla att falla i glömska. Vi är ungefär lika gamla gubbar du och jag, så du kommer säkert också ihåg hur förlagen och tryckerierna spådde bokens snara död vid första Internet-boomen på 90-talet. Men vi vet ju vad som hände.. In på scenen kom Amazon.com, AdLibris, Bokus and what not, idag säljs det böcker som aldrig förr. Det var bara bokhandlarna som vägrade förändras som dog ut, och nya krafter tog vid. Ja du kommer säkert ihåg hur det lät med kasettbanden också, och du sprang säkert till polarna med skivor o kasettband som alla vi andra. Då tog det tre dagar för marknadspenetration, idag går det på ett dygn, större än så är inte skillnaden. Du kommer också ihåg att du omöjligt hade kunnat köpa all den musik du hade på kasettband, det är lika omöjligt för ungarna idag. Än mer om några år när all musik som någonsin i getts ut i hela världshistorien får plats i byxfickan! När tuben är tom så är den det, och det krävs ett himla våld för att få ut det sista. Allt pekar faktiskt på att fildelning inte alls skadar artisters inkomster, utom möjligtvis för de som redan tjänar allra mest, samtidigt som det för okända artister innebär en möjlighet att bli så känd att de faktiskt kan betalt för en spelning över huvud taget. Lite Robin Hood över det faktiskt, som en progressiv beskattning där de med största inkomsterna får acceptera en del, som de faktiskt har råd med. Vill du verkligen med våld klämma ut deta där sista ur ungdomarna, tror du de kommer att gilla dig mer då?

Tro mig, kultur spirar inte ur en gevärspipa, ur den kommer bara död och förtryck. Så peka inte den mot mig är du snäll. Som fotograf lovar jag heligt och dyrt att det aldrig skall jagas fildelare i mitt namn. Jag tror att det är ett viktigt avtal att sluta med sig sjäv för framtidens skull, för det är långt mycket mer än den egna karriären som står på spel här, det är grundläggande rättsprinciper i den stat vi lever i som står på spel.

Skall vi då börja nedmontera för demokratin mycket grundläggande saker som rättsäkerhet, brevhemlighet, budbärarimmunitet bara för att en industri som lever på artister vill det? Dessutom när allt pekar på att de inte ens förlorar något. Ja inte ens om de förlorade massivt och började gå i konkurs till höger o vänster så skulle det vara ett pris värt att betala. Att kommunicera är att kopiera, man kan inte ta del av något utan att få del av det, säger jag någonting till dig, då vet du *också* om det. Vi kan inte begränsa kopiering utan att inskränka rätten att kommunicera. Vi kan inte kontrollera kopiering utan att kontrollera kommunikation. Vi kan inte övervaka kopiering utan att övervaka kommunikation. Detta är oomkullrunkeliga faktum, och detta drabbar även mig som fotograf, som privatperson som inte tillåts ha det privata privat. Å allt detta för att på falska grunder skydda en industri som säljer lyxkonsumtion och som vägrar att anpassa sig och vill fortsätta att parasitera på artister i evighet. Det är fullständigt vidrigt.

Ett väsens långsiktiga överlevnad har inget med storlek och styrka att göra, det är alltid förmågan till anpassning som fäller avgörandet i det långa loppet.

Håller mig anonym av hänsyn till den andra fotografen i minberättelse.

Mors och ha det bra.

Anonym sa...

Niklas,

förstår inte riktigt frågan - om du som artist behöver en studiotekniker för att få dina alster att låta schyssta i de kanaler som du väljer att distribuera i, så kommer du väl att betala honom/henne för det??

Du däremot har möjligen problem med att hitta en affärsmodell som inte bygger på den tidigare förhärskande, men om du är tillräckligt poppis/duktig/älskvärd/behövd/användbar etc så kommer det självfallet att fungera.

Ergo - du betalar människan med de pengar du tar in på fysiska aktiviteter såsom konserter, eller merchandise, eller digitala aktiviteter såsom trafikstyrning, partnering, försäljning av medlemsskap, sms, ringtoner, direktkommunikation, live video etc., dvs på samma sätt som alla andra aktiva digitalnördar på nätet lever. Musik är i den meningen inte annorlunda än ett hyggligt påfund på nätet ( e g Prisjakt, Blocket, Spotify, Pricrunner etc). Är du en duktig musiker så kommer du att få betalt, på det ena eller andra sättet - Blocket som idé går inte att skydda, och inte heller musik som idé eftersom den också är digital och därmed perfekt kopierbar - upphovsrätten har spelat ut sin roll, så låt oss lägga den till handlingarna.
Varför skulle Spotify inte gå att skydda, medan din musik skall gå att skydda? Är det ena artisteri och inte det andra? F´låt men jag tror inte det.

Skälet till att ni måste vända er upp och ned och acceptera detta, är att ni inte kan förhindra detta i vilket fall som helst - själv deltar jag i ett antal garanterat stängda och krypterade nät, där vi byter hejvilt - hur tror du mängden sådana nät kommer att utvecklas i det fall lagen ändras?

Lisa sa...

Hej Niklas!
Din fråga är bra och relevant. Det sorgliga är att IPRED är ett mycket dåligt svar.

Du har uppenbarligen ingen aning om vad det är du har skrivit under eftersom det är en lag du själv kommer att ha brutit mot genom materialet du publicerat i din blogg. Du har kanske råd att betala det skadestånd du förhoppningsvis krävs på om lagen går igenom. De tonåringar och barnfamiljer som gör EXAKT samma sak som du riskerar att utpressas som har skett i andra länder.

Till skillnad från dig har jag ALDRIG lagt upp andras material och bilder i min blogg. Jag respekterar nämligen upphovsrätten mer än vad du gör. Ändå är jag emot IPRED-lagen för till skillnad mot dig inser jag vad den innebär.

Att vara emot IPRED innebär inte att man är skyldig att skapa alternativa lösningar för artisterna. Lika lite som man är skyldig att finna modeller för att minska kriminaliteten för att jag är mot dödsstraff.

Du verkar vara en bra och öppen person, beredd att ändra ståndpunkt. Läs på vad IPRED är och vad det innebär.