Slänger en blick i min egen tidningskorg och inser att den där "INGEN REKLAM TACK"-skylten på min ytterdörr mycket riktigt inte gör så stor nytta längre. Lätt att liksom lura dörrvakten och slinka in med en stammis.
Men...bläddrar jag inte förstött i de där OnOff och ElGiganten-bladen? Hm...ibland händer det nog att jag förundras över hur billig en digitalkamera eller ett usb-minne kan vara och om jag kanske inte ändå ska ta och åka...en gång på hundra hamnar jag möjligen i själva butiken.
Bra utfall tycker man säkert.
Reklam på nätet förstår jag inte. Tycker bara att den är störig och får snarare ret på avsändaren som kommer och lägger sig i vägen. Men någon som är bra på att räkna har säkert räknat ut att det egentligen inte alls är så. Och samma person har också räknat ut var brytpunkten går när det gäller tv-reklam. Alltså exakt hur många spotar och minuter kan vi klämma in i Nyhetsmorgon innan propparna går hos tittaren och han slänger sig över fjärrkontrollen och trycker så hårt att det aldrig nånsin mer kommer att gå att se nåt annat än Svt igen?
Oj så det balanseras på den gränsen.
Märker hur skönt gubbgnällig jag är denna torsdag. Så jag fortsätter genom att krasst konstatera att man numera inte ens behöver kunna bygga en mening för att bli copywriter.
Känn på den här:
"Tänk om Zonnic munspray tog bort allt lika fort som röksuget!"
Lika retligt som snubben som sitter och vrålar i flygstolen.
Inlägg
2 kommentarer:
GodMorgon!!
Hahah så rolig mening:)
Etersom jag har läst marknadsföring så vet jag hur mycket vi påverkas av reklam ..hur ogärna vi än vill. Jag var upprörd när jag läste det ämnet... om hur många gånger jag gått i fällan!
Jag vet knepen numera.
Kläder tillexempel.
Massiv påverkan tills alla bara skriker efter det.
När det gäller märken så är det mycket få gånger du fattar beslut själv. Reklamen styr. Omedvetet. Om du har "fyrtio märken" att välja på, så tar du ett som du(ja inte du kanske.. men "du" som allmänhet) tror vara bra. Sen om man granskar tiden som förflutit så kan just det märket ha dykt upp någon eller några gånger i rutan eller på nån pelare...eller i nåt reklamblad.
Kom ihåg blinkningen på bion. Reklamen där Coca Cola blinkar till nån millimetersekund. Det räckte!
Nätreklam är störigt. Helst de som hakar fast när man ska läsa en artikel. När man flyttar ner så flyttar de ner...och de som tar hela sidorna. Sen stör jag mig på all de vinkande "gubbarna och kärringarna" ..de som gör olika rörelser som man ser i ögonvrån när man ska läsa nåt.
Men de funkar för till slut har man tittat hur många gånger som helst.
Men däremot gillar jag rolig reklam på TV. De som är lite brainstorming bakom. Reklamen kommer när man är som mest focuserad...vid nåt som sägs!
Alla har väl rätt att vara lite gubbgnällig på en torsdag
Kul!
Jag gillar dig ändå;)
Jag ska nog också vara gubbgnällig idag. Bra idé *fniss*
Roligt att du tar upp ämnet för SOM AV EN SLUMP så sa jag till min son häromdan " Vad tycker du vi ska titta på för reklam ikväll så kan vi ta snuttarna av filmerna/programmen på köpet" *ler*
Ha en bra dag
Puss Kram
XXX
/Susanne i Halmstad
Reklamen påverkar ju, som Suzesan säger, mer än vad vi vet.
Jag kan undra varför denna överkonsumtion. Varför tillåter vi att vi skapar oss behov som egentligen inte gynnar oss och våra liv, tvärtom för alla de som lever på marginalen.
Var tar allt som egentligen betyder någonting vägen i den här jakten på yta?
Inte för att jag är det bästa föredömet då jag gillar att shoppa själv och är tämligen fåfäng... Men varför? Är våran självänsla i grunden så usel så vi måste hävda oss genom utseende och prylar.
Man får inte sluta shoppa för "då stannar hjulen" sägs det på nyheterna, som jag numera tittar på igen.
Visserligen men den konsumtion som är klar överkonsumtion gynnar inte oss, utan de som äger mycket aktier i företaget.
Naturligtvis måste hjulen rulla men vi får kanske ändra färdriktning till en del.
Våra ideal har blivit märkliga ... men som sagt jag har ingen lösning på det här och är till en hyfsad stor del delaktig i eländet.
För att ytterligare påtala vilken hyvens människa jag är så har jag till slut skaffat ett fadderbarn. Kanske enbart av egoistiska skäl, då det gör att jag känner mej lite tillfreds och nöjd.
Oj, vilket långt och seriöst utlägg det blev.
Kram Ninni
Skicka en kommentar