söndag 2 mars 2008

Idag är en annan dag


Han som står längst till vänster heter Tor-Erik Rautio och han var min första idol. Alltså Beatles var också idoler men kom inte riktigt i närheten. Inte just då.
De andra i bandet The Shanes kallade honom "Torra". Han spelade trummor.
Jag bodde i Hagsätra på den tiden och tjugo meter från min port låg ungdomsgården. Som det liksom sög till i magen av spännande när jag såg The Shanes turnébil utanför entrén. En vit, som av vintervägar färgats gråsvartskitig, Chevrolet Apache med släp. I smutsen hade fansen skrivit "I love Lelle" och "Svante är söt" och annat. I släpet visste jag att det låg minst en röd Fender Stratocaster.
Såg bilen genom fönstret där vi bodde på sjunde våningen. Måste ner! Måste dit! Fort! Måste hinna träffa dem innan de försvinner in! 
De var så snälla, bandet. Jag var åtta-nio år och de lät mig sitta i replokalen när de repeterade.
Jag fick till och med pröva instrument ibland.
The Shanes var allra bäst! Bättre än Hep Stars, Tages och Ola & the Janglers. The Shanes var coolast och rockigast. Och så talade de norrländska.
De var från Kiruna.
Men behövde, för den sakens skull, aldrig heller någon andra chans.

6 kommentarer:

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Erika sa...

Det här med barndoms idoler är ganska intressant. I slutet av 80 talet när jag var runt 9-10 år fick jag möjlighet att träffa dig Niklas. Du var på sala Stadshotell och spelade och hade varit min stora idol sedan några år tillbaka. Lyckan var gjord den dagen, men ack så nervös jag var men du var så snäll mot en liten blond flicka. Jag har fortfarande pappret kvar med frågorna och svaren och autografen. Efter den dagen 1989 har din musik fortsatt att prägla min vardag.

kram Erika

Mimmi sa...

Kepsen är borta, hoppas du mår bra idag?

Som föregående talare: Låten är verkligen bra, synd man aldrig får en chans att lyssna på dem 2 ggr på melodifestivalen för då lyssnar man & registrerar bättre.

Betles, Hepstars näe fixar inte dem riktigt.

Mina idoler var också Osmonds och The Jacksons, så jag lyssnar mkt på Studio 107,5 och återupplever mina forna discodans-glansdagar.

Ha en fin dag idag..

Jenny Ström sa...

Hej!
Du ska veta att du var hur bra som helst igår. Deppa inte ihop allt för mycket, tänk såhär; du har vunnit en gång förut (dock på ett annat sätt) med "imorgon är en annan dag" och av alla bidrag som sökte till Melodifestivalen så fick just Ditt bidrag vara med i en delfinal. Tveka inte, du är bra! Jag väntar spänt på din skiva!!

Ha det så bra!
Kram Jenny

Susjos sa...

Gokväll!
Jösses vilken schlagerhelg!Har nyss "landat" med x2000 i Sthlm igen! Du kan aldrig ana Niklas,men jag och min väninna bodde på Statt hotell i Karlskrona, vi trodde inte våra ögon när vi på frukosten igår möter de flesta i delfinal nr 4! Ojojoj, tänk att vi hamnade på "artisthotellet"!! Stod bredvid en nyvaken Niklas och tog frukost,puh,vågade inte ens önska dej lycka till...blev helt plötsligt 15 år igen!....Ja, din blogg om The Shanes,du minns känslan *ler*...
Din låt var underbar,och självklart där jag stod på ståplatsläktaren ( vi hade toppenplatser!)så röstade jag på din låt!! Men det räckte inte..
Vi hade ju sen inte tillträde till er efterfest,men vi dansade i stället loss i schlagerbaren och nattklubben,och på väg till hotellrummet så fick vi ju en glimt av ert stora sällskap,men ingen Niklas...
Fick istället en autograf av en annan kille: Justin Hopkins, träffade du honom? Han spelade på nattklubben på fredagkvällen,en mycket duktig musiker han med.
Hoppas nu du hade en trevlig flight hem,och att vi får se dej igen på melodifestivalen please!!
Kram
Susanne i Sollentuna

Anonym sa...

Hej, Nicklas det värmer mitt hjärta när du skriver om Tor-Erik.Jag har haft honom som chef på min förskola där vi varit superbra arbetskompisar. Jag kan berätta för dig att det har trummats en hel del bland barn och vuxna och Tor-Erik sken som en sol när han drog igång. Och många härliga historier har jag fått ta del av sedan Shanes storhetstid, ödmjukare människa än Tor-Erik får man leta efter. Ibland möts vi på Luleås gator, och idag har Torra gått i pension och tar hand om sin sjuka fru. Han är underbar och när jag möter honom igen ska jag berätta din historia för honom, då ler han nog stort! Tack för att du värmde mitt hjärta. Annette 43 år, som inte upplevt Shanes som dig.