Hade glömt att jag minns! Del 2

I vår port bor bara jag som jag känner. Och Micke Treis. Vi lekte ibland när jag var mindre och inte hade nån annan att leka med. Lego och sånt. Och bilar. En gång gick vi på utflykt. Vi - eller rättare sagt våra mammor - hade packat ryggsäckar med saft och bullar och så gav vi oss iväg till skogen som låg ungefär väldigt nära. Minns inget av utflykten.

Micke Treis farsa var läkare och hade både sin bostad och sin praktik i vår port. På tvåan. Vet inte vad det var för sorts läkare han var men det var han som sa till mamma att hon hade järnbrist. Då gick hon till Metro och köpte persilja för det är bra mot järnbrist. Men i sin iver att bekämpa den (järnbristen alltså, inte persiljan) så skulle hon, redan i hissen upp till sjunde våningen där vi bodde, gräva i kassen och få upp en lagom liten kvist. Hon missade munnen och fick in persilja i näsan och den vägrade komma ut så hon fick gå till doktor Treis igen. Han kunde inte heller få ut den och på kvällen värkte det ut en liten bit persilja ur mammas ena öga. Den hade visst tagit vägen över tårkanalen. Det kom tårar också. Har glömt om jag såg henne gråta nån annan gång.