Det dammar över Hagsätra Torg och den svarta skulpturgubben som sitter och spelar fiol i mitten av plaskdammen blänker i solen. Han ska visst föreställa Näcken. Vattnet sprutar ur fontänen och blir, när det landat på den urgröpta och gatstensklädda marken, snabbt skitigt och fullt av fimpar och kolapapper. Glasskiosken jag en gång cyklade in i så att pungkulorna värkte i flera dar är fortfarande stängd. Men det är vår.
Jag går i sexan och sniffar ibland bensin direkt ur moppetankar. I vår klass finns en kille som vi kallar "Brynet" för att han har så stora och långa ögonbryn. De sitter liksom ihop. Han gillar inte att bli kallad "Brynet" och får aldrig vara med och spela fotboll med tennisboll som vi gör på rasterna.
Men han är fortfarande den enda jag minns från vår klass. Det finns en musiklärare som heter Salsjö. Han delar ut belöning till den som kan peka ut nån som knarkar. Han är en jävligt kass musiklärare. Minns ingen lektion eller nån sång vi sjöng.
Inlägg
6 kommentarer:
Ja, du Niklas, visst är det lustigt vilka saker det är som fastnar i vårt minne... Efter att ha läst ditt senaste inlägg så försökte jag själv räkna upp lärare som jag haft i grundskolan - men det var minsann inte så lätt! Jag minns några i alla fall, bland annat en kemilärare som vi kallade för Molekylen - men vad han hette på riktigt minns jag inte alls!
Jag kommer däremot väl ihåg min allra första fröken som jag hade i ettan när jag gick i 1A på Norrvikens skola, Sollentuna. Min lärarinna hette Margareta Bergman och var en äldre dam, hade henne bara ett år sen gick hon i pension. Hon hade ett vackert armband med ett hänge i form av en kula - det minns jag lustigt nog!
Ska fortsätta rota i minnesbanken, fler namn kanske dyker upp om man rör runt ordentligt på den dammiga "vinden"!
Tack för din underbara blogg! Uppskattar den mycket!
Varma kramar från Anna Karin
...Det måste varit en hel del bensin trippar med det minnet...
Ninni
Mmmm, ja lite bensin måste ju ha lättat upp sinnet lite!
Själv kommer jag ihåg Sniffar-Frank i Huddinge som åkte in & ut på Rehab, Yngve som hamnade hos Hare Krishna i Grödinge, snygga bekanta man hade...
Lärarna var Gunilla Gussander i Visättraskolan, klass 1-3, som var undebart vacker, tyckte vi alla!
Sedan var det Tok-Aarto klass 4-6, han lyckades med att slå sönder såna här 1 meters tjocka linjaler, det gick minst 1-2 st i veckan! Han drog till i katedern för att vi skulle lyssna men det hjälpte inte..
Har faktiskt haft min högstadielärare, Ann Pettersson och Margareta Mourray från gymnasietiden ute på konferens på mitt jobb!! Och se där, det blev ju ändå ngt av en översminkad discobrutta, hopp finns för alla då!!
Ha en fin kväll!
Kram
Bilden från Hagsätra ser ut som Vällingby! Otroligt likt fontänen och husen i Vällingby! Biografen som låg i Vällingby hette just: "Fontänen".
Men jag är ju inte uppvuxen där,utan i Falun!( Vällingby blev det lite senare) Och så några tuffa tonår i Hofors,och visst är det bitterljuva minnen man har!
Min första fröken hette Anita,och jag minns den allra första skoldagen hur jag tog fröken Anita i hand och neg så djupt så att rumpan tog i marken...fniss! Mamma hade ju sagt åt mej att "nig nu fint för fröken"!
Ja,vilken tur att minnena finns kvar!
Anna-Karin,jag bor nära Norrvikens skola nu :)....
Kram
Susanne
Skicka en kommentar