Nu går det omkring andra där. Människor jag inte känner. Människor jag inte ens har en aning om hur de ser ut. Känns lite konstigt. Som när någon man varit tillsammans med länge träffar en ny. Lite skavigt sådär.
Faktiskt enda stället jag flyttat ifrån där det känns så.
Men grannarna är som sagt kvar. Och de säger att allt, precis allt, var mycket bättre när vi bodde i huset på andra sidan staketet.
Heja Heja! En sån bekräftelse!
6 kommentarer:
Bodde du i Bullerbyn?
;)
Hjälp!, "hela sanningen och lite till", du är modig Niklas. Eller så vet du precis....
Det är precis denna, vad jag upplever, ärlighet och sårbarhet som gör att du gärna får bo i min innerficka. Men är också medveten om att vissa saker måste få vara ifred, självläka efter förmåga.
Är nu åter hopplöst förälskad i dej en stund. Kram.
Ninni
Hallå!
Är så underbart att läsa dina tankar. Du är verkligen ärlig och hel skön person.
En sån person man vill ha som kompis.
Jag blir gärna kompis med dej.
Tack för en underbar blogg. Har blivit ett gift att titta in varje dag.
Ha en underbar kväll
Kram Anki
Ser hemtrevligt ut.
Du bor i lägenhet. Jag avundas dig. Ser ut på trädgården och våndas. Maken får höra "Vi kan väl flytta in till en lägenhet i Hammarby Sjöstad" tjatet ikväll...
Rebecca
TACK för Agnetha!!!
Antikviteter är det enda område där gårdagen ännu har en framtid. /Harold Wilson
Kram
Susanne
Skicka en kommentar