måndag 19 maj 2008

Gilla läget










Längtar efter A, S och M.
Kan dyka upp såna skov i tonårsveckorna.
För det mesta går det där längtet att hålla på en rimlig nivå. Det går att rationalisera tankarna till ett - jaja nu är det som det är - hej och hej då om vartannat - och jag vet att de har det bra. Och jag ringer sen.

Och det är ju så också. Jag vet att de har det bra. Hur bra som helst.
Men ändå. Inget unikt och jag vet att jag delar det med alla andra som inte lyckades med den där sprängskissen till kärnfamiljen - det är halva deras liv man liksom ser med kikare från ett land långt, långt borta.
Varannan vecka är tankar, blickar, roligheter, sorger, dofter (hm...det doftar inte bara i en sjuttonårig killes rum, you know...) och allt annat instängt. Och på dörren sitter det en skylt där det står: Kommer på fredag - är i ett annat liv just nu. Finns på mobilen.
Och när den där maktlösa saknaden biter tag i sinnet och man står där utanför dörren och läser på skylten...ja då...

Men de har det bra. Får ta igen det i helgen. Då ska M få berätta hur den sista guldfiskens hädanfärd var, hur hopplös hennes hundlösa tillvaro ibland är och S ska mumla korta svar på alla frågor om hur Moshpit Open Festival var - vilket band som var bäst och hur lite sömn det blev.

Näe hörni, om man skulle tvätta lite...

16 kommentarer:

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Miss Jones sa...

Så rätt du har. Känner igen mig i det du skriver; att hålla längtan på rimlig nivå, att varannan vecka vara åskådare till sitt eget barns liv. Så långt borta, fast så nära. Men, c´est la vie, bara att gilla läget. Jag har tur, idag kommer sonen, som är 15 år, hem igen. Jippi!

Kristina sa...

Fint skrivet. Är hemma med sjuk dotter och blev lite tårögd av din text. Pratade med en vän igår som just separerat från sin sambo. Tre barn...inte lätt. :(
Hoppas jag slipper den erfarenheten.

Är det Beatles som gäller när du är lite sorgsen och vemodig?

Sköt om dig idag.

Kram Kristina

Drömma Lotta sa...

Just så, precis just så.
Längtet, kikaren....
Packade ner längtet i resväskan klockan 4 idag.
M släppte allt hon hade för händer och sprang en rödögd mamma till mötes på dagis.
Kolsvart himmel, cykelfärd mot koltrastens boning och sladdade in på gården innan tunga regnet.
Precis vad jag behövde idag, och läsa att jag inte är ensam...

Ica sa...

vad är det man säger, man saknar det man inte har, längtan är alltid stor, oavsett om det handlar om en vecka eller 2 timmar så kan man ibland så kan längtan och saknaden vara riktigt jobbig. och du har rätt i det du skriver, att man måste hålla längtan på en rimlig nivå så man orkar lägga energi på annat också.

Anonym sa...

Du förtjusande man som bifogar tre vackra låtar med Beatles (för alltid i mitt tjärta sedan år 1973). Hello Goodbye har alltid gjort mig glad. While my guitar gently weeps spelar jag ibland på fiol eller piano. Den är så vacker. I feel fine, bra låt.

Jag saknar barnen när de är på annat. Min äldsta dotter ska till England i tre veckor i sommar. Snart kommer min son fly boet. Så är det ju men trist ändå.
Snart blir det bara jag och maken kvar...

Om alla är ute är det så tyst. Jag har ju en någorlunda liten kvar (7 år)och det gosas och gullas hur mycket som helst med henne.
Allt hon vill är att få en hund. Hon ritar hundar, läser sagor för gosedjurshundar, sjunger påhittade sånger om hundar...
Det är ibland svårt att se hur oerhört stor denna hundkärlek är som aldrig kan törstas. Men vi kan inte ha en hund. Inte med våra jobb. Inte med största systerns allergi. Usch, vad svårt!!

Ha en bra kväll och känn kärleken till de dina.

Rebecca

Anonym sa...

Hej Niklas och alla andra. Har varit utanför banan ett tag och har mycket att ta igen, både här på bloggen och i tillvaron.
Men ska väl hinna men det då jag "slipper" jobba på ett tag.
Kan förstå att man längtar oerhört då man inte får träffa sina barn. Men barnen finns och ni finns. Jag finns också även om det är förenat med en stor skopa tur. ANVÄND CYKELHJÄLM.
Ninni

Fia sa...

Vad fint skrivet! Barnen har ju tagit upp större delan av hjärtat och utan hjärtat kan man ju inte leva :)

Anonym sa...

Hej Niklas,

Kul att du har en blogg, det visste jag inte om.

Är det okej om jag lägger till den på min sida http://www.lankguiden.nu ?

Har en kategori med bloggar där

Kram från Anna

Niklas Strömstedt sa...

Hej Anna!
Det får du självklart göra om du vill.

Tack Tack!

/N

Susjos sa...

Hej!
Jättefint skrivet Niklas...
Visst saknar man barnen när de inte är hemma. Förra sommaren så var äldsta sonen på språkresa till Malta i 2 veckor...gissa om jag längtade,och var orolig!Men fick så mysiga sms av honom,och så helt underbart det var när han kom hem!
Mobiltelefoner är bra att ha ibland *ler*.

Och man måste,som du säger "gilla läget".

Härliga Beatles låtar!
Ha en fortsatt skön kväll!

Kram
Susanne
PS. Kul att se att Ninni är tillbaka! DS

Martin M sa...

Känner igen det där...

Anonym sa...

situationen inte är unik men allt annat är..
Det är Dina barn handlar det om , Dina känslor,Din saknad.. precis som mina eller hennes, eller hans, deras -därför det är unikt och allmänt samtidigt..
man säger att barnen ha det bra.. säkert
kommer alltid att fundera over det oskyldiga ordet "om"..
kommer aldrig att veta vem de skulle varit om sprängskissen hade fungerat
Krys

smultronblomma sa...

Hej!

Det går en föreställning på Dramaten just nu som heter "dumb show" den handlar om just det där du skriver om....Förhållandet mellan skådisar/musiker/konstnärer och journalister. Se den, jag är säker på att du kommer tycka att den är intressant.

hejhopp

Anonym sa...

Inget under på att du Niklas är populär hos kvinnorna. Vi har svårt att stå emot en man som gillar sina ungar och till och med längtar efter dem..
Tänker lite avundsjukt på att en sådan pappa skulle man ju ha haft. En som längtade efter en och ville träffa en. En som inte tyckte att man var i vägen. En som var glad att träffa en.
Jag blir glad av att läsa din blogg :-)

Anonym sa...

Så oändligt sorgligt och fint på samma gång att läsa om din längtan. Hoppas dina barn också läser din blogg.. Sorglit det där med skilsmässor. Även "lyckliga" sådana. Som tröst i det hela: du verkar vara en bra pappa. Ungarna är säkert glada och stolta över dig!