tisdag 24 juni 2008

Dödsviktigt!









En hiskelig massa japaner omkring mig på tjugotredje våningen i Gothia Towers. Snitsig frukost som till och med innehåller ägghalvor med majo och räkor. Visste ni förresten att ägghalvor är den rätt som vi äter mest av när det vankas julbord. Krögarna gnuggar händerna och tänker hönshjärnor om oss när vi betalar 975 spänn per person och sen låter löjrom, fårfiol och ostron vara och istället kastar oss över äggen.

Hur som helst satt jag där bland japanerna och bläddrade i GP medan jag drack min andra goda kopp. Fastnade i familjesidan. Svepte med blicken över leende barn som fyllde fem, par som firade guldbröllop eller just gift sig och personer som undanbad sig uppvaktning på sin sextioårsdag.

Sen då dödsannonserna och jag började titta efter vilka som innehöll nån dikt eller några fina ord från de som ska fortsätta en stund till här.
Tänkte på dem som inte fått några ord alls med sig på resan. Tänkte att nu spelar det förmodligen ingen roll för dem, de har det säker hur bra som helst. Sen gled tanken över till hur de haft det när de levde. Hur kul kan det ha varit att leva sitt liv i en värld där ingen runtomkring en har tillräckligt mycket fantasi för att hitta en bra och fin liten vers när man lägger ner?
Ibland kan man få en liten fingervisning om den döde genom att se vilken symbol det är högst upp. Hittar man en bandyklubba, ett fiskespö, en spinnrock, ett AIK-märke eller en husvagn istället för det traditionella korset kan det enligt min bedömning ändå ge en liten pluspoäng till de anhöriga. Men både symbol och dikt är förstås det allra bästa.

Minns plötsligt vad det stod i Stikkan Andersons dödsannons. Det var hans egen översättning av "You can have him".
Sånt är livet!

10 kommentarer:

Ulrika Good sa...

Förlåt om jag är skitviktig, men löd inte hans översättning "Leva livet"?

Niklas Strömstedt sa...

Ulrika!
Helt riktigt. Tack! I min förvirrade hjärna blandade jag ihop titlarna.

//N

Anonym sa...

Hej Niklas!

Blev lite förvirrad för när jag läste bloggen alldeles nyss stod det om Stikkans översättning av "It's my party" men nu står det "You can have him". Har dubbelkollat och det står fortfarande "You can have him" så jag antar att det är rätt nu! Den titeln sa mig ingenting så jag var tvungen att söka på nätet och hittade en urhäftig video med tjejtrion The Cake på YouTube!! Den bara måste du se :-) !! Länken är www.youtube.com/watch?v=FKEv1CJWJyg - hoppas det funkar!

Skönt att höra att det inte bara är jag som brukar kolla in dödsannonser just för att se vilka symboler och/eller dikter de anhöriga väljer. Ibland har man ju tid att sitta och fundera och reflektera över morgonkaffet.

Hoppas du får en bra dag i Göteborg! Blåsig blir den antagligen men man får göra det bästa av saken! Ha det toppen!

Skickar dig många varma kramar! Anna Karin

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Elin sa...

i min annons så får det gärna stå "Tack och godnatt!"

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Hej,
tänk att det blåser väldigt ofta i Göteborg.. alla gånger jag varit där så är det minst ett par riktigt blåsiga dagar, älskar staden för övrigt.
Ang. japaner.. när jag arbetade i hotellrepan för ett gäng år sen så ville alltid japaner ha rum med bad, alla frågade efter rum med bad.
Och man blev ju nyfiken och blev tvungen att fråga varför ??...

Enligt religionen så bör man inte duscha så att vattnet rinner ur samtidigt, då rinner själen med. Utan bada och duscha i kar med vattnet kvar, kliv ur och ta sedan ut vattnet så har din din själ i behåll.

Inte vet jag om det stämmer, men det lät fint och det blev kvar i mitt minne.
Trevlig hemresa !
// Mia

Anonym sa...

Ett hett tips för alla som inte vill vara utan vers när jordelivet tar slut är att knalla in på närmsta begravningsbyrå och skaffa sig ett "vitt arkiv". Då kan man själv nedteckna och utforma allt som har med död och begravning att göra. Även tidningsvers. Fint tycker jag, och det är alldeles för få som vet om att det finns.

Anonym sa...

...Så det är inte bara i mindre städer man läser dödsannonserna för att se om man känner till någon...
Man tittar på årtalen och kommer allt närmare, även om det främst är föräldrarnas årgång ännu så länge.
Sitter man ensam så läser man verserna och tjuter i regel en skvätt. Japp, vi (jag) är inte starkare än så i relation till slutet.

Sofia, tanken att skriva en egen vers till sin egen annons är ju
jättebra! Inte för rädslan att bli utan vers men för att får utforma den så att de närmsta kan känna tröst och ro.

Får väl trots allt hoppas det dröjer si sådär 50 år till.
Kram Ninni

Anonym sa...

osmakligt skrivet. ruggigt, dödsannons är en dödsannons för andra, inget att gotta sig i.