onsdag 14 maj 2008

Huvudverktyg













Min pappa har aldrig slagit i en spik. Eller lagat nåt. Eller bytt propp. Eller åkt skidor och skridskor och liksom varit en skogsmullesort.
På somrarna när jag var tio-elva år brukade jag i alla fall tvinga honom att en gång om dagen ha en straffsparkstävling på gräsmattan på landet. Vi turades om att stå i målet som var mellan två äppelträd och så sköt vi tio straffar var. Ibland lät jag honom vinna. En gång halkade han mitt i skottet och landade så tokigt att ena armen gick av. Inga mer straffar den semestern. Mitella.
På hans sovrumsvägg sitter fortfarande en födelsedagsteckning jag gav honom för länge, länge sen. En Expressensportsida där jag ritat honom i matchoutfit, skrivit ett referat om matchen AIK-Luleå (5-0, gissa vem som gjorde alla målen...) och toppat med rubriken "Bosse, 42, AIK:s nya vapen".

Tänkte plötsligt på det där igår. Och kom på att det är underligt att jag aldrig riktigt reflekterat över det tidigare. Det där med det praktiska. Var det oförmåga eller ointresse? Har han alls brytt sig? Haft komplex? Vet som sagt inte eftersom jag aldrig frågat.
En smarting i min närhet sa att han förmodligen inte ens tänkt i de banorna. Att intellektuella män i den generationen hade fokus på helt andra håll. Att laga världen. Typ. 

Jag ska ta upp det vid tillfälle. För jag vet ju hur jag kan vara själv. Hur jag kan föreställa mig hur händiga och rediga de andra papporna i klassen är. Hur de precis vet vilken sorts plugg det ska vara i just den och den väggen. Och hur rakt och fint de sågar och hur de på ett litet kick får en stendöd bil att bli som fabriksny.
Tänker jag.
Och kärnfamilj har de också.

Precis som farsan.
Kan man fixa en sprängskiss på en sån?

5 kommentarer:

Suzesan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Susjos sa...

Håller med både din smarting till kompis och suzesan! Far din hade fullt upp med att "laga världen" och förstås älska sina barn på sitt sätt ;)
Och de praktiska papporna kan jag lova dej, de har ingen poetisk ådra,och kan bergis inte sjunga heller!
Vad är en kärnfamilj egentligen? Finns den kvar? Det viktiga i livet är väl att se till att vårda alla relationer på ett bra sätt,och ta hand om sina barn på ett bra sätt!
Att försöka hålla ihop en familj det är som att försöka hålla ihop ett företag! Det krävs en jädra massa tid,ödmjukhet och förhoppningsvis kärlek!

Dax att jobba i natt...
KRAM
Susanne

Anonym sa...

Hej Niklas!

Tack för din underbara text och dina finurliga funderingar! Jag håller helt och hållet med Susanne - vad är väl en spik i väggen mot din sång!?!

Det är väl så, antingen är man praktisk och tycker om att jobba fysiskt med kroppen, man är rastlös och vill röra på sig, se snabba resultat fysisk som att måla en vägg till exempel. Eller, så är man mer den intellektuella typen som läser och skriver, funderar, forskar och noterar, tycker om att sitta och klura på sin kammare. Min pappa påminner mycket om din pappa. Min pappa har alltid jobbat mycket hemma med texter och förberedelser för föredrag, forskning och seminarium. Min pappa har också en kärnfamilj. Precis som din.

Tack Niklas för dina texter - de är fantastiska!

En liten hälsning till Susanne också: Hoppas du är på bättre humör nu och att din kväll blir bra! Din middag lät väldigt god!

Ha det så jättebra! Önskar er alla en mycket trevlig kväll!

Många varma kramar från Anna Karin

Anonym sa...

En del är praktiska-en del inte.
Det går bra ändå. Vi har olika talanger, kunskaper, färdigheter. Alla lika bra på sina sätt.
Kanske inte så mycket att oroa sig över.
Bara man har kul, är snäll/vänlig/omtänskam, gör sitt bästa.
Inställningen här i livet betyder mycket. Att kunna skriva sånger som gläder är en stor och fin talang.
Många hälsningar till dig samt till de båda Susanne och
Anna Karin.

Rebecca

Anonym sa...

Sprängskissen har Du i Ditt hjarta men
pennan behovs att rita ett tredimetionellt koordinatsystem ... eller software
föräldrar födda under 20-30 talet hade utkämpat ett och annat'krig'
de har en infödd och inbygg kompass
att kunna rita sprangskissen utantill
Att intellektuella män och kvinnor i den generationen hade fokus på mycket annat och ville laga världen känns bekant .." det praktiska" var triviala '
Min pappa med tva"vänstra händer" och livliga,skarpta intellekt hade ett varmt hjärta..men var glad att komma undan en straffsparkstävling med mig ... säkert
det finns män som kan spika, bygga, laga, fixa, och de som spelar och skriver texter
det behövs tva sorter lika mycket...inbland fungerar det samtidigt
Händiga har inget patent på sprängskissen heller
/Krys
ps. Känslans intelligens -Daniel Goleman