Söderut

Har läst DN länge. Nästan hela.

På kulturen är det uppenbart att Lotta Olsson inte gillar Camilla Läckbergs senaste. Det var väldigt längesen jag läste en sån elak recension. Hon hade verkligen grottat ner sig i formuleringar som kan liknas vid sparkar på smalben, nagelklös och "du får inte va på vår gård!" Nästan så man misstänker att Camilla snott Lottas kille eller nåt liknande.

Ska säga att jag aldrig läst någon av hennes deckare så jag kan naturligtvis ha fel. Det kanske var en alldeles adekvat bedömning som flöt ut över nästan två sidor. Jaja.

Gjorde en kopp kaffe till när det pep till i mobilen.

Min vän fotografen som påminde om att hans dotter, alltså min guddotter, faktiskt fyller år idag.

Som om jag inte visste. Som om jag inte skrev in det i telefonkalendern för hundra år sen.

"Det är svårt att komma fram just nu..." säger rösten när jag försöker komma i kontakt med den lilla grekiska ön där familjen Fotograf befinner sig.

Nu kom jag fram i alla fall och grattis och hurra och A tyckte det var härligt att fylla år och på Tilos var det hur hett som helst och jag önskar att jag bara kunde swischa dit ett par timmar och äta en sån där härlig grekisk lunch på stranden. Stora oliver, iskall Retzina och ett vänligt och varmt Medelhav.

Ska åka en sväng till Skåne och har lånat en cab en vecka.

Säkert ett uttryck för nån slags liten femtioårskris.

När det är försent att lära sig bestiga berg, spela hästpolo, köra helikopter och ubåt, skilja falska Fabergéägg från äkta och alla andra saker som man borde kunna kan caben vara en tröst en stund.

Och inte har jag fixat det där mobila bredbandet än. Så jag vet inte hur det blir med bloggandet den närmaste veckan. Får väl kanske smyga runt bland villorna och se om jag kan hitta en lämplig uppkoppling som jag kan tjuva in mig på.

Eller inte.

Kanske bara ha semester.

Vi får se.

Lördags-livat

Att plötsligt bli en kaktus

"Ibland har jag undrat

Vad är det som gör

Att huden blir knottrig

Av nåt som man hör"

Några strofer ur den svenska översättningen av ABBA:s "Thank you for the music".

En röst. En tavla. En text. En melodi. Ett uttryck...Fabregas målpass till 2-0 är ett annat exempel.

Som kan få håren att ställa sig upp på armarna.

Och tiden att stanna upp ett ögonblick.

Varför?

Jag vet inte. Men det händer ju då och då. Tack och lov!

Senast alldeles nyss när jag hörde Marie Fredriksson sjunga "Där du andas".

Snart i en radio nära dig.

Fredags-fakta

Stalltips

Var tog han vägen idag, lille Arshavin?

Jag har verkligen tippat hur fel som helst hela den här EM-turneringen. Trodde Ryssland skulle kunna nå finalen.

Men jag ska försöka mig på ett tips till i alla fall:

Nu vinner Spanien. Eller Tyskland.

Projektion kanske...

Postorderförskottsavi. 

Nu jävlar!, tänkte hon och tog fram papper och den ilsknaste pennan i skrinet. Sen skrev hon att det minsann inte finns något som heter POSTORDERFÖRSKOTTSAVI och att den där fåntratten Strömstedt som skrivit sången "Byns enda blondin",  skulle tilldeleas "Dagens tistel" för att han gjort sig skyldig till ett sånt fruktansvärt övertramp. Hur skulle det gå med språket om folk höll på att hitta på egna ord?Undrade Ulla i Borås och signerade sitt lilla inlägg, tog fram ett kuvert där hon med, förmodar jag, arga versaler plitade ner adressen till Expressen. Sen frimärke och så promenad till närmsta brevlåda.

Varför var hon så arg? Har ingen aning förstås.

Läste just Bengt Olssons krönika i DN där han berättar om en gammal bilskollärare som en gång lärde honom att man aldrig kan veta varför vissa är så arga i, till exempel, trafiken. Att det enda man kan göra är att koncentrera sig på sin egen körning.

Så sant, så sant. Men ändå - vetskapen att Ulla i Borås satt där och hade ett sånt vansinnigt ret att hon ändå tog alla steg och gick ända till brevlådan är ju lite...vad ska jag säga, obehaglig.

Man vill ju vara omtyckt. Lögn att låtsas något annat.

Jag kan också reta mig på människor ibland. På saker de skriver och säger och gör.

Såg alldeles nyss en kommentar som någon väldigt ilsken person lämnat. Personen var självklart anonym och hade förmodligen skummat igenom bloggen lite och retat upp sig på mig något så till den milda grad att han/hon bestämde sig att ge igen på något sätt. Han/hon började formulera sitt oerhörda ret och när han/hon tyckte att orden var tillräckligt vassa och giftiga tryckte han/hon på publiceringsknappen.

Givetvis med avsikten att göra mig ledsen, att få mig att må dåligt, att känna mig usel och liten och fånig.

Ledsen anonyme kommentator - det lyckade inte.

Men jag undrar över dig lite. Varför är du så arg? 

Sen läste jag alla andra kommentarer.

Som är så underbara. Tack!

Man här får alla finnas. Både snälla och dumma och glada och arga.

Och jag kan bara koncentrera mig på min egen körning.

Torsdags-trassel

Onsdags-omelett

Manolo Blahnik har också tåbira!

Om man har gått barfota i gympadojor så luktar de ju som om de är klara för både symbol och vers och sen vips! till skohimlen.

Har dock hört att det finns ett Jesus-aktigt sätt att uppväcka dem på den yttersta dagen. Nämligen att lägga dem i frysen bland fiskpinnar och bortglömd vaniljglass. Då lär de lukta - kanske inte ros eller liljekonvalj - men lite bättre.

Stämmer verkligen det?

Ställer frågan till er eftersom ni verkar vara universums bästa och klokaste bloggläsare!

Tillbaka på Berget

Här blåser det inte lika mycket.

Det verkar som det är tyskar som ska spela in film här runt hörnet på Pryssgränd - en liten gatstump som alltid är med i filmer som utspelar sig förr i tiden.

Har de inga gamla gatstumpar i Tyskland?

Dödsviktigt!

En hiskelig massa japaner omkring mig på tjugotredje våningen i Gothia Towers. Snitsig frukost som till och med innehåller ägghalvor med majo och räkor. Visste ni förresten att ägghalvor är den rätt som vi äter mest av när det vankas julbord. Krögarna gnuggar händerna och tänker hönshjärnor om oss när vi betalar 975 spänn per person och sen låter löjrom, fårfiol och ostron vara och istället kastar oss över äggen.

Hur som helst satt jag där bland japanerna och bläddrade i GP medan jag drack min andra goda kopp. Fastnade i familjesidan. Svepte med blicken över leende barn som fyllde fem, par som firade guldbröllop eller just gift sig och personer som undanbad sig uppvaktning på sin sextioårsdag.

Sen då dödsannonserna och jag började titta efter vilka som innehöll nån dikt eller några fina ord från de som ska fortsätta en stund till här.

Tänkte på dem som inte fått några ord alls med sig på resan. Tänkte att nu spelar det förmodligen ingen roll för dem, de har det säker hur bra som helst. Sen gled tanken över till hur de haft det när de levde. Hur kul kan det ha varit att leva sitt liv i en värld där ingen runtomkring en har tillräckligt mycket fantasi för att hitta en bra och fin liten vers när man lägger ner?

Ibland kan man få en liten fingervisning om den döde genom att se vilken symbol det är högst upp. Hittar man en bandyklubba, ett fiskespö, en spinnrock, ett AIK-märke eller en husvagn istället för det traditionella korset kan det enligt min bedömning ändå ge en liten pluspoäng till de anhöriga. Men både symbol och dikt är förstås det allra bästa.

Minns plötsligt vad det stod i Stikkan Andersons dödsannons. Det var hans egen översättning av "You can have him".

Sånt är livet!

Tisdags-titt

Kika här!

Blåsinstrument

Tror inte jag tidigare varit med om att min gitarr blåst av gitarrstativet.

Men i Göteborg händer det ofta märkliga saker.

Erik Axel Karlfeldt må ha fått Nobelpriset och varit ständig sekreterare i Svenska Akademien men idag tog jag för första gången in hela texten när det sjöngs allsång i "Svarte Rudolf"...

Så böjde han krullig hjässa

En afton i negerbyn

Mot trettonårig prinsessa

Men edlsken i ebenholtshyn

Vad hade Ebba sagt om Horace slängt upp de raderna vid frukosten?

Nu, efter en riktigt hygglig pasta, äntligen hotellrum, säng och meningslöst tv-tittande till sömnen slår till. Just nu den där Lidl-reklamen när han som är inte så lite eljest står och grillar. Varför är hans fru så förbannat sur i varje film? Kan nån förklara det? Är det för att hon är gift med han som grillar eller för att hon tvingas handla på Lidl?

Zipp zapp!

Drömmer du i färg eller svart-vitt?

Barnen utspridda över världen. Talar med M som sitter med en glass på ett torg i Sienna. Hon föreslår att jag ska ha en Lisebergskaninkostym på mig ikväll och att jag sen ska se till att få ta med mig den hem.

Skulle gärna vilja ha något varmare än den lökiga, kortärmade skjorta och tunna jacka jag hade på mig när jag klev av tåget. Det är kallt som tusan och det blåser. Nästan höst. Men Lisebergskanin...jag vet inte. Min gräns går kanske nån millimeter innan.

Regnbågen är veckans tema. Alla allsånger ska därför handla om färger. Finns ju några att välja på men jag bläddrade förbi Yellow Submarine, Brown sugar, Black magic woman, Blue suede shoes och Red Red Wine och fatstande för L´amour est bleau. Minns hur jag hörde den spelas när jag var med mina föräldrar i Rom när jag var lika gammal som M. Underbart sentimental schlagermelodi.

Och till sist en alldeles smäktande Somewhere over the Rainbow ihop med Sweet Louise H.

Skulle behöva en tröja. Paradoxen är att det är för kallt för att gå ut och köpa en så lånepolon från nöjesparkens kostymförråd får väl duga då.

Eller det kanske finns nån björndräkt?

Måndags-mil

08.10 från Stockholms Central. Sitter i vagn 2, plats 38 och konduktören meddelade just att tåget är fjorton minuter försenat. Är helt medveten om att det är fullständigt meningslös information. Men jag har aldrig bloggat från tåg tidigare. Har överhuvudtaget aldrig förut haft med mig dator på tåg.

Men den här sommaren tänker jag bli totalt trådlös, jag lovar. Ska operera in bredband i vänster hjärnhalva. Eller nåt. Det säljs säkert smarta chips nånstans.

Hoppas midsommarhelgen var fin och skön och härlig på alla sätt. Min innehöll sill och nubbe. Båt och skärgård. Goda vänner och samtal och skratt. Vedeldad bastu och fjortongradigt hav.

En rolig och en trist kvartsfinal. Och lite golfswingar av god karaktär. Not bad!

Nu är det snart "Nästa Skövde!" och dropparna slår mot rutorna. Ska det regna på Liseberg ikväll tro?

Hur det än blir så kommer jag att åka nån slags berg-och-dalbana.

Tolka det hur ni vill.

Återkommer.

Så lunka vi såsmåningom

Okey jag hade helt fel.

Holland försvann all världens väg.

Nu tror jag att det blir en tysk och en rysk i finalen.

Eventuellt kommer en Bellman att döma.

Söndags-smula

Lördags-lanterna

En riktigt bra och glad midsommar!

Till alla trogna bloggläsare!

Var rädda om er!

Sitt ner i båten!

Midsommar-mylla

Säg det med en sång

Förlåt, det blir ju av naturliga skäl många fotbollstankar en sån här dag.

Har ögnat igenom vad krönikörerna skrivit om vad som var anledningen till "Indolensen i Innsbruck". Som det kommer att heta i historieböckerna.

Det haglar teorier i spalterna.

En har experterna dock missat.

Och jag är kanske, för att travestera Tyko Johnsson, inte rätta mannen att säga det men:

Var det inte en jävligt usel EM-låt...?

Eller en förresten - det var ju ett helt gäng misstag som förgäves slogs om en plats centralt på mittfältet.

Ser fram emot VM 2014 - det verkar nämligen vara så att allt stämmer vart tjugonde år.

Teologvattenmärken

Alltså så här dan efter.

Eftertankens karga verklighet.

Visst - han är lång, stark, målfarlig och italiensk mästare.

Men en man kan ju inte alltid fixa det på egen hand.

Jesus hade säkert riktiga skitdagar han med. När vattnet vägrade förvandlas, ens till Vino Tinto, utan bara fortsatte att vara vanligt vatten. Som säkert inte ens gick att gå på.

Undrar om han svor då?

Torsdags-tränare

Det var det!

Nu kan vi äntligen fokusera på Allsvenskan igen!

Oslagbara!

Jag hävdar att vi känt varandra i fyrtiofem år, men min kompis fotografen säger att det nog bara är fyrtiotvå.

Våra mammor var kompisar och det var sent sextiotal/tidigt sjuttiotal och vi såg ut som ungarna i Moodyssons "Tillsammans". Till fotografens mammas jättelika lägenhet på Hornsgatan (det hade hetat våning om den legat på Östermalm) följde jag med på olika fester och vi brukade sitta under pingisbordet i hörnrummet och lyssna på de vuxnas, i takt med rödvinsintaget, allt mer konstiga konversationer.

En svårt intellektuell miljö som vi, kan vi nu konstatera, klarade att hitta ut ur.

Vi spelade fotboll istället, i Älvsjö AIK och såsmåningom hamnade vi i samma klass och följdes åt ända till vi gick ut gymnasiet.

Och sen också.

Nåt speciellt med en vän som alltid funnits. Som aldrig krånglar till det. Som kan ta upp tråden där vi släppte den sist.

Han fyller femtio på lördag men drar utomlands redan idag.

Så vi fick fira igår. Jordgubbar och champagne, fotboll på tv och hans dotter med kompis och M som sprang runt i utklädningskläder och fick vara uppe så länge de ville nästan.

Och ett alldeles självklart flow.

Tack för det!

På lördag hurrar vi igen!

Så det hörs i hela världen.

Gamla vän. 

My My Äppelpaj!

Onsdags-obligat

Haschtigt och lustigt!

Vet inte om det är någon fotbollsplan som ska lagas eller om det är business as usual. Men de sa i tv att tjugosex lastbilar med gräs är på väg från Holland till Basel.

Tjo vad det kan bli livat!

Hillybilly

Appropå sängande...

Jag har elva liv kvar!

Har förstått att de riktigt heta bara säger SATC. Nej, inget gym - Sex And The City.

Mamman var och såg den igår och jag avlyssnade M när de talade i telefon idag.

- Jaha, var den bra då?

- xxxxxxxxx

- Men vill du se den igen med mig?

- xxxxxxxxx

- Hur då menar du inte barnvänlig?

- xxxxxxxxx

- Va?

- xxxxxxxxx

- Jaha, du menar att det var för mycket sängande...

- xxxxxxxxx

- Jag har förresten köpt klackskor.

Men klackskor menas såna som inte är rena barnskor. Inga Manolo Blahnik precis. Men de mest vågade brudarna på S:s dödscoola plugg skulle med alla säkerhet jubla och hon valde dem själv och betalade med egna intjänade pengar. På rea. Och jag var inte jobbigt pappigt förståndig utan höll käften för en gångs skull.

Och jublar över alla nya ord jag får alldeles gratis. Jag  menar, sängande - ett fullständigt självklart begrepp från och med nu.

Och så kan vi ju hjälpas åt att reflektera över varför sängande är det första ett barn tänker på när en vuxen säger "inte barnvänligt".

Hur är det egentligen med knivande, svärdande och skjutande?

Tisdags-talang

Grynna för om tvärs!

Är djup den nya ytan?

Finns strömningar som pekar åt det hållet.

Lyssnade på Martina Haag i nån morgonsoffa och om man ska tro henne så är det vansinnigt ute, ja till och med suspekt, att låta människor tro att man har det bra. I livet, på jobbet, i sin relation, med sina barn och föräldrar. Överhuvudtaget bra.

Jag menar, alla vet ju att man inte kan ha det bra hela tiden.

Men det som jag uppfattade som otrendigt var att inte så ofta som möjligt låta omvärlden få reda på saker som i alla fall jag uppfattar som ytterst privata.

Det blir liksom ett "Se här hur du får tillträde till hela mig och fattar du hur djup jag är! Och ju fler som får reda på det, ju djupare blir jag."

Läser på ett annat håll att "Integritet är så jävla...90-tal"

Jaja.

Integritet är så jävla sexigt säger jag.

Jag åt en väldigt trist buffé till lunch idag. Det var lite av varje. Såg gott ut vid första anblicken men när jag väl kände att jag var mätt var jag ändå svårt otillfredställd.

Det finns en likhet där nånstans.

Det är inte alls så att jag inte strävar efter djup.

Men när djupet bygger på ängslighet och ändå blir grundare än en vattenpöl föredrar jag ändå den oförfalskade och ärliga ytan.

I alla fall när det gäller människor som inte är riktigt nära.

Ta din säng och gå!

Den där reklamen för sängar. Ni vet - köp säng och få pengarna tillbaka om det regnar på midsommarafton.

Är det någon som vet hur det funkar? För någonstans kommer det ju med alla säkerhet att regna. Eller måste det kanske ösa ner i, säg...Sahara?

Hur som helst måste sängförsäljar´n ha en bra regnförsäkring.

Borde vi inte slå till allihop?

Måndags-mixtur

Några av frågorna

Vad är viktigt?

Var är mina glasögon?

Vad ska vi ha till middag?

Vad är meningen med livet?

Vad blir det för väder imorgon?

Vem kan segla förutan vind?

Vad behöver vi?

När börjar matchen? 

Hur blir det?

Söndags-styrka

Jag bara undrar...

En människa jag kände dog i fredags. De stängde av respiratorn för det var ingen idé. Natten mellan onsdag och torsdag var det någon som misshandlade honom så illa att det alltså inte gick att rädda honom.

E ringer och berättar och jag går in och läser på nätet.

Jo, det är sant.

En blå espressomaskin som han fått i present på onsdagskvällen är borta.

Allt blir bara så overkligt.

Han var fyrtiofyra år.

Och väldigt varm och rolig.

Vad är det här för värld?

M E N F Ö R H E L V E T E ! ! !

Frispark, domar´n, FRISPARK!!!

Sol, vind och vatten! Bra grej!

Mm, jag såg er nog. Några tappra där i Kungsan. Tack för att ni kom! Men annars var det lite lätt deppigt att spela för besvikna italienare och rumäner som, i ärlighetens namn, ger blanka fan i både Stockholms gator och ord om kärlek. Och som dessutom är på väg hem. Ingen drömpublik kanske men jag förstår dem - ingen tröst, inte ens en påminnelse om att vi är oslagbara, hjälper just i den stunden när bedrövelse och maktlöshet över att inte räcka hela vägen totalt ockuperar existensen. (Jesus, vilken pretentiös fras det blev...heja heja!)

Well, well det kommer fler spelningar. I sommar är det ju mest små nedslag. Nästa blir i Göteborg på Liseberg måndagen efter midsommar. Kom dit och sjung allsång då. Alla kaniner kommer in gratis!

Lovar att sedan i god tid berätta om höst och turné och sånt.

Det är många som tänker på Irland just nu. Inte minst i Bryssel förbannar man det där rödhåriga, stolta och sjungande folket just nu.

Kanske de borde tänka mer på Norpolen... 

En annan som ofta tänker på Irland är min kamrat S, som ju vann den stora golftävlingen där för att par månader sen. Som han fortfarande drömmer sig tillbaka till.

Vi diskuterade just idrottsmoral i telefonen. Nu har ju nämligen det holländska landslaget hamnat i ett synnerligen utmärkt läge. De har ju åkt till EM för att vinna och ett bra sätt att bli av med både Italien och Frankrike, två av de största konkurrenterna, är att helt sonika (nån som vet vad det ordet kommer ifrån?) torska mot Rumänien i sista gruppspelsmatchen.

Är det egentligen inte taktiskt helt riktigt?

Men ändå är det nånting som gör att vi inte tycker att det är ok att göra och tänka så.

Egentligen är det väl skit samma. Tror ändå att Holland flyger genom EM utan att förlora.

Ingen kan stoppa dem.

Inte ens Daniel Andersson...

Lördags-löfte

Holland rockar!

Fredag 13, del II

Nej kära vänner, jag är inte ett dugg skrockfull. La just min nyckelknippa på ett bord. 

Och köpte till och med en båt som heter "Murphys Law". Just därför faktiskt när jag tänker efter.

Har varit med M på hennes sista dag på golflägerkurslek typ och de fick spela liten tävling och hon var mycket uppåt efteråt. Hennes lag kom tvåa. Av två. 

- Men det behöver vi ju inte säga, sa hon glatt.

- Absolut inte, sa jag, tvåa är ju skitbra!!! 

Klok brud! Tänk om hon kunde bli riktigt biten. En ny Sörenstam. Och då kanske också alla tankar på hundar och hästar skingras en smula. Häromdan sa hon att hon tyckte att vi skulle ha en ko. Men vi har ju S, försökte jag. Då tittade hon på mig och skakade på huvet och sa: 

- Men det går ju inte och mjölka honom. Han är ju en enspening.

- En vad sa du att han var, sa du?

- En enspening. Han har bara en spene, sa hon helt ogenerat.

Jag gick inte vidare i just den diskussionen. Enspening! Herregud, vad håller de på med i tredje klass?

Ska strax byta strängar på min lilla älsklingsgitarr. Finns inte många saker som slår ett G-dur på en alldeles nysträngad och nystämd Gibson Sheryl Crow. Ska va ett A-moll9 i så fall.

Och Johan Norberg har lovat att inte ha hästsvans ikväll.

Fredag 13

Kom igen bara! Jag är beredd!

Finsk Fredags-fröjd

Veckans ögonsten!

Riva Ariston årsmodell 1961.

Formtopp

Har just repeterat.

Fem mogna män i mitt vardagsrum.

Så vansinnigt kul att spela ihop med andra.

Kan rekommendera Kungsträdgården för er som är i Stockholm och inte har nåt annat för er vid åttatiden imorrn kväll.

Det där EM-jippot.

Tre låtar bara men ändå.

Två nya och en gammal.

Gissa vilka...

En gång är ingen gång. Två är en gong-gong.

Var det inte Robinson-Robban (hette han väl? Han som målade sig blå...) som nånstans sa att han skulle ha sex med 365 olika tjejer under ett år?

Vet inte om det kanske har att göra med att ingen brud ville göra det två gånger med honom, men det lutar åt det.

Här är i alla fall ett annat sätt att få snurr på relationen. Det du, Robban!

Var ute och lämnade M och kompis på dagsläger och på vägen in diskuterar man packning i Lugna Favoriter. Har för mig att jag skrev nåt om just det här i bloggen för ett tag sen. Hur mycket för mycket det gärna blir och Amerikakoffert och så vidare. I radion slår de fast att det bara är ett kvinnligt problem det där med för mycket i väskan, att män bara lägger ner lite skit i necessären, knycklar ihop en skjorta, ett par jeans och en t-shirt i en ICA-kasse och sen är det klart.

Verkar som om det bara var tjejer som kommit ivägen för Robinson-Robban som ringde in i morse... 

Torsdags-topografi

Modigt!

Är man sjutton år så är man inte hemma så mycket när det är sommarlov.

Idag hade vi dock förmånen att ha S vid matbordet en stund mellan longboardåkning och Sune-Maraton. Sune (ni vet Sune och Bert) är väldigt hett verkar det som. Och inatt ska det Sunas!

- Du vet pappa, åttital, old school är inne.

- Jaha, är jag inne då? Jag fanns i hög grad på åttiotalet...

Ingen reaktion.

Fick däremot reda på att det är tryggare att gå på gatorna numera. "Dressat", alltså att härma de engelska fotbollshuliganfirmorna och att slåss är bland det töntigaste som finns.

Ibland är mode underbart.

Man ska hålla vad man lovar. Och därmed pasta!

Alltså - här är bloggvinsten - receptet!

Du behöver:

En fläskfile

Ett paket tärnat bacon

En purjolök

Några champignoner

En stor vitlöksklyfta

Två burkar lätt crème fraiche med tomat/basilika-smak

Färsk pasta

Skär löken och champignonerna och hacka vitlöken. Fräs till de får lite färg

Släng i bacon

Skär fläskfilen i lagom stora bitar. Låt de bli nästan genomstekta.

Krydda med svartpeppar och franska örter, alt italiensk svennekrydda.

Häll på crème fraiche-burkarna och rör om så det blir härligt.

Låt det stå och puttra på mediumvärme till pastan kokat klart. Fyra-fem minuter typ.

Riv Parmesanost grovt.

Öppna en flaska Gott Rött.

Lägg upp maten.

Njut!

Ta en espresso.

Drick upp resten av vinet.

Och ge den du tycker om en rejäl kyss!

Onsdags-oas

Mål!

Ett snyggt och ett fult.

Men lika mycket värda båda två.

Vem bryr sig om estetisk kompetens i de här sammanhangen?

Jo, kanske Lasse L - såg ni? Kostym!

Tveksamt om den slog den vanliga overallen.

It´s so very him, liksom.

Och jag är så glad att jag tippade fel.

Igen.

Ior bor kanske på Ios

Vassinass låter det som.

Också ett namn på en grekisk fotbollspelare.

Men låter det inte som nån som är med i Nalle Puh?

Ja ja, jag vet han heter Basinas.

Men ändå.

Och det låter som om Perlskog säger Vassinass.

En liten anekdot om fotboll som kan passa idag.

Hasse Ekman, skådisen, tog med sig sin gamla farsa Gösta på Råsunda. Gösta hade aldrig varit på fotboll förr och nånstans i andra halvlek frågade han sin son vad spelet egentligen gick ut på.

- Laget med vita tröjor ska göra mål där borta och de med svarta ska göra mål på andra sidan, förklarade Hasse.

Gösta tänkte nån sekund och sen sa han:

- Varför gör dom inte det då?

Ungefär så.

Eller vad säger du Christoffer Robin Rehhagel?

Poli kala, efharisto!

Mycket dramatik idag.

När S vid halvtvåtiden hade gnuggat sömnen ur ögonen ringde han och sa att brödrosten inte funkade. Såsmåningom, efter att han kastat blickar åt alla möjliga håll kom han fram till att ingenting funkade. Inte en enda megabit rann det fram till datorn och inget elektriskt ljus gick att tända. Stort strömavbrott på hela Södermalm och morsan och farsan fast på åttonde våningen i Tantohöghuset. Tji hiss.

Själv var jag långt bort i de mest östra av utkanterna och följde utvecklingen med spänning (hahaha vad jag kunde vara från Göteborg...)

Den kom tillbaka efter ett par timmar, strömmen.

På väg in till stan såg M och jag hur en gigantisk rökpelare tog sig mot skyn och ut över Baggensfjärden strax innan Orminge. Har ingen aning om vad som brann. Men det var mer än en liten barbecue i trädgårn...

Vi släntrade ner till Rival och träffade GB (alltså inte glassen) som vid Norrmalmstorg hamnat bakom ett lastbilsflak med studenter. Ingen bra grej om man kör med sufletten nerfälld. Nån ungjävel på flaket tyckte att den där caben skulle bjudas på öl.

Är de inte klara snart, studenterna? 

Sen morsade vi på den kända rap-trubaduren som satt vid ett annat bord och blev intervjuad.

- Hej va kul det här är Helena, sa han och gjorde en gest mot tjejen som satt mittemot med block och penna.

- Cecilia, sa hon och sträckte fram handen.

Äntligen hemma då till slut bara för att upptäcka att strömavbrotten haft ihjäl den lille, men ack så nödvändiga routern.

Så för att ni ska kunna få dela min dag slanade jag ner till dataaffären och köpte en sprillans ny för trehundraåttifem spänn.

Ska strax börja göra middag. En bra - faktiskt riktigt bra - pasta som ni kanske får receptet till om det går bra för våra svenska pojkar i afton. Tyvärr känns det inte riktigt bra i magen inför matchen. Det där genrepet mot Ukraina rosade inte precis marknaden och nyss sa A i telefon att Daniel Andersson spelar från start.

Det luktar 0-0.

I bästa fall.

Tisdags-taktik

Holland-Italien

Sätter en hundring på 2-1.

Min x-granne håller hårt på Italien. Hon är inte helt säker på vad offside är men hon läser Gazzetta dello sport flytande och kan allt om övergångar, tränarrabalder och tabellplaceringar.

Hon tycker att italienska tränare är snyggare än Lasse Lagerbäck.

Och hon skulle inte säga nej till Luca Toni.

Det skulle nog inte Lagerbäck heller...

Tuffa brudar

"Varför kan Lill-Babs och döttrarna aldrig behålla sina män?" frågar sig Hänt-Extra över hela löpsedeln den här veckan.

Tänker inte spekulera i något svar.

Jag tycker att Barbro, Malin och Kristin ska anmäla formuleringen till Pressombudsmannen eftersom Hänt-Extra är ute på väldigt djupt vatten när de använder verbet "kunna".

Men innan de skickar in anmälan tycker jag att de ska ringa upp puckot Bengt Gustavsson som är chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen. Numret är 08-679 46 00. Fråga ut honom ordentligt om hur han kommit fram till just det där ordet "kan". Om möjligtvis de män de inte "kunnat" behålla klart och tydligt hävdat just att det är på det visat. Jag tycker de ska spela in samtalet och sen lägga ut det på Malins blogg.

Kvinnors problem. Och mäns.

Jag är ganska jämn av mig i humöret.

Bär också, tror jag, omkring på ett ganska stort tålamod.

Det har hänt att folk i min närhet har blivit provocerade av det.

När de upplever att jag inte reagerar på nånting.

Visst har jag nångång själv tänkt att det är då själva djävulen vad långt jag har till falsetten ibland.

Men då och då är det precis tvärtom.

När något fingrar alldeles för hårt mitt på en öm triggerpunkt.

I min värld jämnar det ut sig liksom.

I min alltså.

Alla är ju olika och det tar tid att inse det.

Temperament är som fingeravtryck.

Sinnelaget har sitt unika dna.

Det är bra. Tror jag. Tralala.

Varför jag funderar över detta just nu är bara för att jag plötsligt började undra över om män har pms.

Vad tror ni?

Måndags-mysterium

Färgeläge

Schweinsteiger! Ett namn att skrämma barn med.

Tyskland ångar på.

Kraschlandade i soffan och såg min första EM-halvlek för i år. Det blir väl fler antar jag. Om man säger så...

M och jag har varit på Sörmlandsturné och jag måste säga att det landskapet faktiskt kan konkurrera med Värmland om att vara vackrast i juni. De gröna nyanserna gör sitt yttersta för att bräcka varandra och sjöarna ropar så himlen lägger sina blåa toner i varje liten droppe.

Var på en liten badstrand idag och fick höra att folk numera har med sig stora, egna kylaggregat till picknicken. Kan inte vara miljövänligt va? Vad hände med de där små vita grunkorna man stoppade in i frysen och sen la ner i den röd/vit-randiga kylväskan?

Nu i alla fall hemma igen och uppkopplad. Jag vet - jag ska fixa mobilt. Kanske redan imorrn.

Såg en kommentar från Sara som undrade var jag sett den här skylten. Sara, jag hittade den av en slump nånstans på nätet och tänkte att där har vi en skylt som jag skulle kunnat beställa alldeles själv. Det ordnar sig!

Hoppas ni haft en underbar helg!

Sov gott!

Imorgon är en bra dag!

Söndags-stänk

Vi gå över daggstänka berg fallera!

Det tågade ett demonstrationståg längs Hornsgatan. Stoppa rasismen och våldet och krossa fascismen! Bra synpunkter. 

Först en mc-polis, sen människor som såg alldeles vanliga ut men där nånstans i mitten av tåget spatserade ett svartklätt gäng med svarta och röda fanor. Vissa av dem hade rånarluvor och andra dolde sina ansikten bakom stora snusnäsdukar. En del hade dessutom nån slags militärkepsar och det såg ut som de var rustade för strid. Eller kaos.

Varför gömmer de sina ansikten?

Har de något att skämmas över?

Tänkte jag när jag satt på Kaffebars uteservering.

Det var första gången jag var där sen...ja...

Och det var konstigt.

Allt var konstigt.

Innan jag skulle beställa stod jag en lång stund och tittade runt i lokalen.

Det var som att komma hem till sitt hem och upptäcka att nån flyttat ut ens möbler och ställt in nya. Och när man drar ut lådan i köket där det ska ligga bestick så ligger det istället plastpåsar och gummisnoddar där.

Väldigt främmande helt enkelt.

Och jag gillar inte bröd med russin i.

Men det kunde ju inte dom veta.

Och kaffet var...faan vad jag klagar!

Hallå Världen! Är du där?

Yuppienalle.

Vaknade av att det låg en mobil under högra skinkan och just för att den hamnat där i sängen kom jag att tänka på det där gamla åttiotalsordet.

Det fanns en kort period när det var lite skämmigt att tala i mobiltelefon in public. Och det gick ju inte att dölja när man gjorde det - luren var ju stor som Närke nästan. Mer släpbar än bärbar liksom.

Men nu då? Ingen skam längre. Har vi blivit yuppies allihopa?

Det finns en tant som brukar gå omkring vid Torkel Knutssonsgatan. Med en rätt cool keps på huvet rantar hon runt där och pratar/skriker för sig själv och hötter med näven åt random folk.

Ibland plockar nån konstapel bort henne men hon kommer alltid tillbaka. Ilsk är hon. Och hon kanske har all anledning - vad vet jag?

Det är många som springer runt lösa och snackar med sig själva. Tror man. Ofta hoppar jag till och tror att just jag blivit tilltalad. Sen ser jag den där lilla rymdmicken som sitter fäst i örat på prataren. Och hör fortsättningen av nåt samtal jag absolut inte bett om att få ta del av.

Tycker den där lilla sladdlösa handsfreemanicken ser så fånig ut på nåt sätt. Ska-vi-leka-Månbas-Alfa liksom...

Då är tanten med kepsen bättre. Hennes utomjordingar är på riktigt.

Nationaldags-Nilsson

I syrenernas tid

Idag tog hon studenten.

Min guddotter.

Herre Gud!

Så fort det går.

Champagnefrukost, utspring och lastbilsflak.

När hennes farsa och jag gick ut gymnasiet var det så jävla töntigt med studentmössa och allt som hade med student att göra faktiskt.

Själv drog jag till USA två veckor innan avslutningen.

Men det är annat nu.

Hon bor på samma gata som den här snubben.

Jag körde just därifrån men såg inte till honom.

Han satt väl i studion antar jag.

Eller grillade på baksidan.

Men även om han är låtskrivare så har han inte skrivit denna klassiker.

Alice min vän - kram och grattis!

Ge järnet!

Fästfolk

Glömde ju i hastigheten att berätta om gårdagens stora drama.

Vaknade och drog handen genom håret och kände där i bakhuvet att det var nåt galet. En bula och en liten flärp som det gick att vicka lite på.

En typisk fästing alltså. På ett ställe där man inte kan se. Ååååhhhh!

Försökte få tag i fanskapet med naglarna men det gick inte. Tog fästingborttagaren och misslyckades och till slut kände jag mig som Povel i "Kokosnöten". Med en lätt panikkänsla gick jag ner och ringde på hos grannarna A och H. H, som är psykolog, öppnade och var liksom jag klädd i morgonrock och jag pekade på mitt huvud. Han är ju van vid att handskas med just den kroppsdelen så han släppte in mig. Ville väl inte att jag skull stå där i trapphuset och rabbla upp problem, nojor och trauman.

Han fattade dock snabbt att det inte handlade om psyket och satte mig på en pall i solljuset och började slita med pincetten.

- Gör det ont?

- Som faan!

- Den har liksom gått sönder tror jag.

- Aaaaj!

Till sist tag han i med all sin psykologkraft och fick loss den. Men inte hela. Huvudet satt kvar och trivdes alldeles utmärkt och bulan blev större och jag allt mindre.

Så under skolavslutningen igår fortsatte operationen. Innan snälla L hade hämtat en riktig superpincett hade M:s mamma försökt med fickkniv och nagel. Hon karvade i svålen på mig och folk runtomkring måste ha undrat vad vi höll på med.

Men nu är den borta.

Men bulan är kvar.

Och nu ska jag bara hitta det där  kortet man får när man vaccinerar sig. Där det står när man ska göra det nästa gång.

Tänk att det kortet försvinner av sig själv. Utan psykolog.

Torsdags-tantra

MODEBLOGG

 

Espadrillios, någon...?

Drick sol och doft

Med en MVG-picnickorg i högsta hugg kom M och hennes mamma till skolavslutningen. Mycket sympatisk ordning de har i den skolan - avslutning klockan fem på kvällen och sen utomhusmingel på filtar och kaffe, kycklingklubbor, mackor och hemgjord grogg i pet-flaska. Ja faktiskt var det så. Och Brago-kex och kaffe förstås.

Kameror på högvarv. Undrar hur många bilder jag har av sjungande barnklungor där ens egen står nånstans i bakersta ledet och vänder sig bort just i klickögonblicket. Tillräckligt för att göra en utställning tror jag.

När "Den blomstertid" väl var avklarad (vad har hänt med "I denna ljuva sommartid" förresten...) så bar det upp till klassrummet och egen föreställning. Pappans ögon tårades inte så lite när M kompades på gitarr av sin sjuttonåriga brorsa i Unos "Vågorna".

- Jesus, en sån hjärtekrossare han kommer att bli, viskade en mamma.

- Jodu, tänkte jag, det värsta är att hans också kommer att bli mosat en och annan gång. Tur att man inte är sjutton. Eller tjugosju.

Hur som helst ville han inte stanna och umgås för i en sån här fullständigt ljuvlig sommarkväll är det mycket annat som lockar.

Föräldrar på filtar och ungar som springer omkring och inte vet var de ska göra av all sommarlovsförväntan. Himlen är ljus och kvällen tar aldrig slut. Den känslan finns kvar även i mig. 

På scenen där småklasserna förut sjöng sina välrepade små sånger härjar nu mellanstadiet. Elgitarr, bas, trummor och keyboard och ett tjejband som gör cover på "Vi kommer att dö samtidigt". Och killarna i sexan skrålar fram en finnig version av denna och den här.

Det som sägs i sången är fel.

Sommaren är lång!

I alla fall ikväll.

Onsdags-ont

Kropp och skäl

Måste nog ta och skaffa nån slags mobil uppkoppling. Nu har jag varit utan nät i över ett dygn och det går väl inte an...?

Tele 2 är tydligen helt hopplöst säger de som vet, men 3 då kanske?

Tillbaka i stan efter nåt som kändes som en liten minimini semester och under den har jag tänkt på många saker. Bland annat kroppsdelar och skrämmande ord.

Ta till exempel en örsnibb. Hur tänkte de med den när den skapades? Har den någon annan funktion än att den kort och gott är ganska skön att pilla på. Mjuk och snäll liksom och den blir glad när någon råkar hitta den och förstå dess egentliga mening. Eller har jag helt fel och har missat att örsnibben faktiskt styr livet på ett sätt jag inte lyckats se?

De flesta andra organ och kroppsdelar, kanske bortsett från blindtarmen, har ju någon särskild uppgift men örsnibben...ja, jag vet som sagt inte.

Mördarsnigel! Ett mycket otäckt ord att komma i kontakt med om man är liten. Fem år sådär. Vem minns inte filmer om Mördartomater, mördarbidrottningar, mördarsilverfiskar och Gud vet vad de har hittat på. Men det är ju ändå bara på film.

Här kan man höra vuxna, kloka och stora människor prata om dessa MÖRDARSNIGLAR. Som finns på riktigt och bara några meter bort. Inte konstigt att det låter skrämmande.

Jag minns när jag låg på sjukhus när jag var sex år. En släng av hjärnhinneinflammation och uj, så jag kördes på olika bårar genom kulvertarna mellan Södersjukhuset och Sachsska Bransjukhuset. I mitten där i kulverten fanns det en dubbeldörr utan glasrutor och på den ena av dem stod det HUVUDFÖRRÅD.

Fattar ni hur livrädd jag var och vad jag såg framför mig.

Sen har jag naturligtvis tänkt på en del annat också men det tar vi sen.

Fick just mess från sonen som lagt upp tre nya låtar på sin Myspace. Måste lyssna!

Och sen har min gamle vän fotografen vernissage på Raul Wallenbergs Torg. Utställningen pågår till den 29 juli och är ni i närheten så missa den inte.

Tisdags-tyll

Vad säger Freud?

Wow!

Svennis engagerar inte bara Ulrika Johnsson.

Underbart! Och alla åsikter och tankar får finnas.

Vaknade och det första jag tänkte på var Barna Hedenhös. Förmodligen hade jag drömt om just dem. Kanske befunnit mig där på Stockholmen tillsammans med Ben, Knota, Sten och Flisa. Har en sån där jobbig kommer-inte-på-vad-hunden-hette men tänker inte gå in och googla. Det kommer väl. Ligger där i det undermedvetna och trycker.

Undrar vad det var som triggade igång stenåldern i hjärnan?

Teknikhets? Tvättstugestress? Sms-pip om flyttade möten - kan du tisd. 10 istället? Nej. Onsd e lunch? Att man vill stanna tiden? Eller åka tidsmaskin?

Eller det faktum att den enda seriefigur jag klarar av att rita är Barney i familjen Flinta?

Jag är fruktansvärt usel på att teckna, men min Barney har firat, eller kanske inte firat, men i alla fall haft viss framgång.

Stenåldern...hm...vafan hette Hunden Hedenhös?

Och vad har ni drömt inatt?

Måndags-måleri

M E N F Ö R H E L V E T E ! ! !

Sven-Göran Eriksson! Lägg upp degen och gör honom till förbundskapten.

Ifall inte nån sätter fart

Vad fort det gick. Maj. Poff och borta bara och här stirrar man plötsligt juni mitt i ögonen. Solen dundrar ner och innerstan liksom smälter lite.

Snart cykel i lugn, lugn takt mot Råsunda och landskamp. Zlatan live!

Jag lovar att jag ska berätta var jag ska spela nästa gång det är aktuellt. Ett litet gig som jag vet om är den 13:e i denna månad. Nån slags EM-sak i Kungsträdgåren. Kommer tillbaka om mer exakt tid och så.

Annars är vi väl alla i samma planera-sommaren-vad-ska-vi-göra-och-kanske-vi-ska-åka-bort-nånstans-eller-hälsa-på...

Planlösa planer.

Nånting blir det ju.

Nånting bra.

Eller nånting ännu bättre.

Eller hur?

Söndags-syssla