Vad är viktigt?
Var är mina glasögon?
Vad ska vi ha till middag?
Vad är meningen med livet?
Vad blir det för väder imorgon?
Vem kan segla förutan vind?
Vad behöver vi?
När börjar matchen?
Hur blir det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
14 kommentarer:
20.45, det blir oavgjort och straffavgörande, men Portugal vinner fortfarande EM=)
/Stefan
"Livet är en gåta. Lösningen finns på baksidan."
/Robert Storm Petersen
Men säger som suzesan, vi ska göra så gott vi kan!!
Säger som Dagerman " Alla desssa dagar som kom och gick,inte visste jag att det var livet!"
Måste rusa vidare till jobbet...
Kram
Susanne
Vad som är viktigt beror på vem du är och i vilken tillvaro du lever.
Själv tror jag det ligger mycket i "Maslows behovstrappa". En nivå måste vara uppfylld för att nästa ska bli behovet:
Nivå 1: Fysiska behov (dryck, mat sömn etc.)
Nivå 2: Trygghet (stabil tillvaro utan våld)
Nivå 3: Social gemenskap (tillhörighet, vänskap, känslomässiga relationer)
Nivå 4: Uppskattning (bekräftelse från andra samt acceptans från sej själv)
Nivå 5: Självförverkligande (förverkliga sina drömmar och mål)
När man är högt i trappan och den inte håller i de lägsta trappstegen gör det ont och skadan är svår att reparera. Det blir mycket frågor och det finns inga svar som man kan acceptera.
Tänker också på dej. Kram Ninni
Bara en varm kram för att du förlorat.
Jag kanske klär ut mig till kanin,
och lyssnar på måndag då...
Allt det bästa till dig,
Lo
Karlskronas "enmans-panel" svarar:
Att betala räkningarna i tid.
Har inga glasögon att hålla reda på.
Fiskgratäng med nypotatis.
Att närvara i nöd och lust, sorg och glädje, litet och stort.
Ska bli sol och varmt igen. Phu!!
Någon med väldigt starka lungor.
Mjölken är slut.
När domaren blåser i pipan.
Bättre.
/Sanna
Hej Niklas!
Det finns massor av frågor som man gärna vill ställa och naturligtvis gärna även vill ha svar på. Vissa frågor ställer man aldrig för man vet att det helt enkelt inte finns några svar - eller för att man vet att svaret skiftar från person till person, svaret finns där inne i mig själv någonstans.
Livet är fullt av frågor och vad är det egentligen som är viktigt? Ja, vad som är viktigt skiftar i livets olika skeden. Det beror lite på vilken fas man är inne i. Det är lätt att göra en liten pyttefråga viktig men om man kan se den i ett annat, lite större perspektiv kan frågan helt plötsligt te sig väldigt liten och ynklig, ja nästan oansenlig.
Det diskuterade vi här i bloggen tidigare, om jag minns rätt så var det bland annat svält och krig vi diskuterade samtidigt som det stod på löpsedlarna om Carolas jobbiga tid i melodifestivalen.
För att ta ett exempel, vad ska vi ha till middag? Det första barnen frågar mig när jag kommer hem från jobbet är "Vad ska vi ha till middag?". Naturligtvis är middagen viktig för de är trötta och hungriga och vill ha mat direkt för annars blir de kinkiga och sen ska de iväg på diverse aktiviteter. Men, om man tänker på krig och svält, misshandel och oprovocerat gatuvåld så är det plötsligt inte så viktigt VAD vi äter. Huvudsaken är ju faktiskt att vi har mat vi kan äta, vi slipper vara hungriga, vi slipper hunger och svält. Vi har mat och kan vara mätta och nöjda. Vi behöver nog bli mer nöjda med vad vi verkligen har.
Min yngste son, Adam snart åtta år, börjar alltid tänka på döden när han ska sova. Han blir alltid ledsen och gråter och vill att jag ska sitta och natta honom för han är rädd att vi ska dö. "Mamma, jag vill inte dö! Mamma, jag vill inte att du ska dö!" säger han alltid, gråter och kan naturligtvis inte slappna av och somna. Då kommer hans frågor: Varför finns vi? Vad händer sen när vi dör? Vad är meningen med livet?
Meningen med livet måste väl vara att leva det så gott man kan. Vara en god vän och kompis, en god medmänniska. Sprida värme och kärlek och vara generös. Att älska och bli älskad. Det enda som blir större ju mer man slösar med det sägs vara kärleken.
Vi ska vara rädda om varandra, om jorden, djuren och naturen. Vi måste alla göra vårt allra bästa. Vi är inte alla lika "duktiga" och vi har alla olika förutsättningar men det viktigaste är att man gör så gott man kan - mer kan man inte göra.
Sänder dig många varma tankar och skulle vilja ge dig många tröstande, värmande kramar, Anna Karin
Hej Niklas och alla läsare,
Jag har numera en helt annan syn på fredag den 13:e... efter min repetition tänkte jag gå och titta på dig på Kungsan men på väg dit bröt jag foten.........
Efter diverse händelser sedan i fredags kan jag konstatera följande:
1 jag har gips, 2 är sjukskriven, 3kunde inte se dig. Jag skulle åkt till Holland nu på tisdag. Jag har ont och tycker fånigt nog synd om mig själv.
Jag läste om din vän som dog och jag beklagar verkligen sorgen. Min fot känns inte så viktig i det sammanhanget. Nu ska jag gå och lägga mig och ta en värktablett. Vad som hände? Jag snubblade på en trottoarkant. Alla på KS var jättesnälla. Eftersom jag är så liten kan min man bära mig upp för trappan, annars hade jag fått sova i soffan.
Hoppas du och alla mina medkommentatorsvänner mår bra. En liten tröst är i alla fall att jag kan lyssna på en hel del bra musik och se en massa film nu som jag annars inte haft tid med. Mina barn har sommarlov så de kan också pyssla om mig. Imorgon ska jag se några dvd-er som legat ett tag här hemma bl.a. 1408 (John Cusack/Samuel L Jackson)och Number 23 (Jim Carey).
Rebecca
Glad jag hade fel, bland det värsta jag sett i fotbollsväg någonsin, tjeckisk totalkollaps och turkisk jävlar anamma, nu måste jag duscha, herre jävlar vilken vändning.....
Rebecca!
Vilket skit!
Krya på dig!
/N
"Rebecca" Krya på dig.Du har all anledning att tycka synd om dig själv. Stackare. Vilken otur. Hoppas du blir bra snart. Att du slipper gipset och att det inte gör ont.
Puss Kram
/Susanne i Halmstad
Universums underbaraste. . . Såg dej i kungsan. Hoppas på att se dej snart igen. Det blev fina bilder. . Av nån underlig anledning så hamnar jag på jobb där du råkar vara. . . . Inte tråkigt . . . . Nu är det dalarna som gäller en sväng, sen hem till norrland . . . . När kommer du dit??? /M
Rebecca: Krya på dig och vilken otur,stackars dig.
Vi får, för din skull då, hoppas att värmen håller sig på normal nivå så att sommaren blir uthärdlig för dig i ditt gips.(för du har väl sånt där vitt hårt kan jag tro eller är det något nytt och modernt som man får ta av och lufta?)
Gó natt alla.
// Mia
Skicka en kommentar