Vuxenvälling

Det blev en lång, lång promenad igår. Från Mariaberget och runt hela Djurgården. Det var så mycket folk ute att det till och med blev kö av promenerande ibland. På vägen hemåt drabbades jag av en svacka och började snegla avundsjukt mot alla barnvagnar.

Minns nåt underligt program som handlade om engelska, vuxna och framgångsrika män med plommonstop och allt som då och då smet upp i en suspekt lägenhet i utkanten av London. Där bodde en bastant matrona som bryskt befriade männen från paraplyer och damasker och klädde dem i blöjor, tryckte in en napp i käften och la dem i en gigantisk spjälsäng.

Det handlade visserligen om nån slags liten sexuell kick men också om att männen ville slippa ifrån ansvaret en stund.

När jag, mitt i svackan och blodsockerfallet, började blänga på barnvagnarna var jag varken pilsk eller särskilt tyngd av ansvar. Allt jag önskade var att slippa fortsätta gå (hade lite skavsår också). Tänkte att det istället för taxi skulle finnas jättelika barnvagnar som man kunde få krypa ner i, säga till den som drar att "jag vill hem till Mariatorget. Men det måste ta en och en halv timme för jag vill hinna få sova lite under tiden. Duntäcke och skön kudde längs Hamngatan.

En sån affärsidé!